Under de borgerliga regeringsåren 2006-2014 försvann Norrbotniabanan – bygget av en ny kustjärnväg från Luleå till Umeå – helt från den trafikpolitiska dagordningen. Den moderatledda regeringen prioriterade andra projekt. Det arbete som inletts av den tidigare S-regeringen 2002 och gamla Banverket lades på is. Inför valet 2014 gav emellertid S-ledaren och statsministerkandidaten Stefan Löfven klart besked om att en ny rödgrön regering skulle inleda bygget. Efter regeringsskiftet har även tagits en rad initiativ för att sätta fart på projektet. Regeringen har tillsatt en förhandlingsperson. Arbetet med järnvägsplan och bygghandling för den första sträckan Umeå-Dåva är påbörjat, vilket även gäller järnvägsplanerna för sträckan Umeå-Skellefteå.
Under 2016 inleddes arbetet med geotekniska undersökningar i skogarna runt Umeå. Både statsminister Löfven och infrastrukturminister Anna Johansson (S) är fortsatt tydliga.
”Vi kommer att kunna byggstarta redan under den här mandatperioden, troligtvis våren 2018”, sa Anna Johansson till NSD 10 april 2015.
Det betyder dock inte att Norrbotniabanans tillskyndare kan slå sig till ro. Fortfarande finns de som vill stoppa Norrbotniabanan. Det var inte länge sedan Stockholms trafiklandstingsråd Kristoffer Tamsons (M) beskrev Norrbotniabanan som ”ett luftslott” och ”en krigsförklaring” mot Stockholm – och i en ledare i Dagens Nyheter (ob lib) har politiska redaktören Johannes Åhman gjort tummen ned för järnvägssatsningar i norra Sverige. Därför gäller det att fortsätta upprepa argumenten. Norrbotniabanan har stor nationell betydelse.
Det är bra även för dem som bor i Solna och Nacka att den tunga industrin i norra Sverige kan fortsätta leverera export- och skatteinkomster. Beräkningar visar att Norrbotniabanan bidrar både till ökad transportkapacitet och till lägre transportkostnader för industrin .
De mest okunniga och fördomsfulla snackar om en järnväg som ska dras genom en ödebygd utan hopp och framtid. Men Norrlandskusten växer faktiskt befolkningsmässigt. I Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå och Luleå bor redan i runda slängar 317 000 personer. Dessutom rymmer regionen några av landets absolut tyngsta industripjäser – SCA i Obbola, Boliden i Skellefteå, pappersbruken i Piteå och SSAB i Luleå – som alla har stora och växande behov av fungerande godstrafik.
Nu inleder även Norrbotniabanegruppen, som är en partipolitiskt obunden intresseorganisation, en kampanj för att lyfta fram Norrbotniabanan i den nationella transportplanen för perioden 2018-2029. Trafikverket ska inom kort skicka ut planen på remiss. På kampanjsidan www.byggnorrbotniabanan.nu kan människor boka fiktiva biljetter och ge sitt stöd till bygget av Norrbotniabanan.
"Genom att boka en resa tar man ställning för bygget som kommer att ge de största strukturella förändringarna i Norrbotten och Västerbotten på över 100 år", säger projektledaren Elisabeth Sinclair från Norrbotniabanegruppen.
Antalet fiktiva biljetter som bokas på kampanjsajten kommer sedan att redovisas i ett remissvar till Trafikverket.
"En bokad resa på kampanjsajten är lika med ett upprop. Det är ett sätt att påverka makthavarna för att visa vilket stöd det finns", framhåller Sinclair.
Hon framhåller vikten av att Norrbotniabanan får en väl utmärkt plats i den nationella transportplanen.
"Det tar cirka tio år att bygga 27 mil järnväg och därför måste bygget komma igång så fort som möjligt. 2018 sätts de ekonomiska ramarna i den så kallade nationella transportplanen, först då vet vi med säkerhet utfallet för Norrbotniabanan", säger Sinclair.
Mot den bakgrunden finns inga skäl för beslutsfattarna att tveka. Norrbotniabanan måste ges hög prioritet i Trafikverkets kommande transportplan. Den är ett jobb- och tillväxtprojekt med stora miljömässiga fördelar.