En valberedning en grupp utsedda att, precis som det låter, bereda val. Alltså, valberedningen tar in nomineringar från medlemmar eller olika mindre föreningar inom Socialdemokraterna i Piteå, till exempel S-föreningen i Hortlax, och sedan bearbetar valberedningen de inkomna nomineringarna.
Valberedningen ska vara inlyssnande, både gentemot de olika föreningarna men också väljarna, och försöka sätta ihop ett bra lag. Det kan också innebära att valberedningen får göra ett mer aktivt jobb och själva nominera personer till uppdrag som kanske inte har en S-förening bakom sig, för att få till en bra sammansättning av personer i exempelvis en nämnd.
Ponera, exempelvis, att alla S-föreningar nominerat 55-åriga män. Det hade ju blivit ett tämligen dåligt lag i och med att våra folkvalda politiker ska vara en representativ grupp som speglar hela befolkningen. Därför är en valberednings jobb väldigt viktigt, men ibland också lite svårt.
I förslaget som ligger sker i vart fall en hel del förändringar mot nuvarande konstellation. Toppnamnen är dock oförändrade, Helena Stenberg är allt jämt drottning och Anders Lundkvist kronprins, för att använda en inte särskilt relevant liknelse.
Men i övrigt föreslås fler nyval än omval. Vilket som sagt kan vara bra, och framför allt är det nyttigt att Piteå-sossarnas valberedning vågar. En dålig valberedning törs inte göra några förändringar, och låter istället väljande möte gå till omröstning på varje namn. Vilket inte är schysst mot de nominerade, och inte heller valberedningens jobb.
I förslaget till Barn- och utbildningsnämnden är det nästan bara nyval i förslaget, bland annat 25-åriga Louise Mörk från Blåsmark som är föreslagen till ordförande. Endast den tidigare ledamoten Peter Forss är föreslagen till omval av de ordinarie, resterande är nya i nämnden. Det är som sagt vågat, men samtidigt är det mycket troligt att valberedningen snappat upp önskningar om förändringar.
Det behöver inte vara i den egna i partiorganisationen förändringen är önskad främst, det är möjligt att valberedningen tolkat det stora tapp S i Piteå ändå hade i valet som en önskan från väljarna om lite förändring. Vilket vore fullt rimligt.
Att byta ut vissa ledande politiker behöver ju inte nödvändigtvis betyda att politiken som förs blir annorlunda, men det handlar också om hur man kommunicerar de beslut som fattas, och framför allt är det nyttigt att få in nya tänk i en gammal organisation. Rent krasst har S i Piteå ingenting att förlora på att göra dessa förändringar, med tanke på valresultatet.