Solskensavtal & outsourcing

Solig lön. Solskensavtal innebär att glassförsäljaren blir utan lön om det regnar.

Solig lön. Solskensavtal innebär att glassförsäljaren blir utan lön om det regnar.

Foto: Christine Olsson/TT

Ledare2017-07-22 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

När regndropparna faller mot glasskioskens tak är det en signal till Fredrik och Stina. Ni kan gå hem. När regnet skvalar är det säkert mycket bra för grundvattennivåerna men definitivt inte för glassförsäljningen. Det lönar sig inte att ha öppet. Fredrik och Sara kan dra hem. Utan lön. Ty när ägaren inte kan sälja glass finns det ju inte pengar för att betala löner. Lätt som en plätt.

Jouni Salonen, ombudsman på LO-förbundet Hotell- och restaurang, berättar för P4 Norrbotten att så kallade solskensavtal fortfarande förekommer i Norrbotten. Hittills i år har fem ungdomar kontaktat Salonen och frågat om det är ok att de blir utan lön när det regnar. Man kan räkna med att det finns ett betydande mörkertal.

Systemet används främst av glasskiosker och utekaféer och annan typ av väderberoende verksamhet.

Den svenska riksdagen har inte fattat en lag med innebörden att personal kan skickas hem utan lön vid regn, storm, snöfall eller åska. Parterna på arbetsmarknaden har inte heller slutit ett avtal med denna innebörd. Solskensavtalen har således inte stöd vare sig i lag eller avtal. Fredrik och Stina ska därför ha sina pengar, oavsett vad det är för väder.

Riksdagens trafikutskott fick i fredags information om IT-skandalen vid Transportstyrelsen. På tisdag ska även försvarsutskottet informeras och då medverkar försvarsminister Peter Hultqvist.

Medan det parlamentariska arbetet fortskrider avslöjar olika medier nya inslag i skandalen. Det svenska militära fordonsregistret fanns med i den data som Transportstyrelsen lät tekniker i utlandet, som inte var säkerhetsprövade, ta hand om.

Två av polisens hemliga register fanns också med i filerna som sändes till tekniker i utlandet.

Varje dag kommer nya mycket besvärande uppgifter.

Det råder enighet om att generaldirektören Maria Ågren (årets alumn 2016 vid Luleå tekniska universitet) klantade sig och att styrelsens ordförande Rolf Annerberg uppträdde för svagt. Vidare utredningar får visa om enskilda statsråd borde ha agerat med större skyndsamhet.

Men huvudproblemet är att outsourcing, det vill säga att man överlåter åt ett annat företag att sköta en del av verksamheten. Det hela blir förstås extra delikat när det är statliga organ som skickar iväg datafiler med känslig information. Ambitionen att spara pengar i verksamheten har då överordnats allt annat.

Härvan kring Transportstyrelsen visar att det är nödvändigt med nya och hårdare regler kring outsourcing. I annat fall kan vi vänta att fler kamrersjälar inom offentlig verksamhet agerar ungefär som Transportstyrelsens förra ledning.

Som medborgare ska man kunna lita på att de uppgifter man lämnar till myndigheter skyddas och att den personliga integriteten värnas.

Alltså: Nej till solskensavtal och nej till outsourcing av känsliga uppgifter.