Skyll inte rasismen på glesbygd

Inför landsbygdsriksdagen, som ägde rum i helgen, påtalades att det politiska mantrat “Hela Sverige ska leva” blivit mer av en innehållslös floskel än sanning. “Sitter man på landsbygden och ser att hela Sverige inte lever, då räcker det inte med att politiker säger att det ska det” menar Charlotta Mellander, som är nationalekonom och professor vid Jönköpings Universitet.

Foto: Pernilla Wahlman / TT

Ledare2018-05-22 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det är svårt att hålla igång offentlig service i stora kommuner som är glest befolkade. Vad man kan förvänta sig få ut av det man betalar i skatt är helt annorlunda på landsbygden än i storstadsregionerna. Men det finns även problem för glesbygden som ligger utanför politikens räckhåll, exempelvis ökad utflyttning.

En studie av Jonna Rickardsson, doktorand på Jönköpings Universitet, visar även att hur folk väljer att rösta påverkas av huruvida man bor i stad eller på landet. Studien visade bland annat att sannolikheten att rösta på Sverigedemokraterna är större på landsbygden.

Det är inte första gången som det ökande stödet för SD förklaras med bristande tilltro till politiken i och med försämrad samhällsservice på landsbygden. Detta är dock en förenklad beskrivning av det politiska klimatet i Sverige. Förra veckans opinionsmätning inför riksdagsvalet i Norrbotten visade att Sverigedemokraterna här i länet låg på förhållandevis låga 13,3 % jämfört med nationella siffror där SD länge legat på omkring 20 %.

Sverigedemokraternas framgångar kan kanske främst förklaras med normaliseringen av rasism i riksdebatten, och hur invandring numera bara pratas om som ett jobbigt problem. Men det är inte en komplicerad ekvation, att om man har problem med utflyttning så är inflyttning någonting positivt.

Integration är dessutom svårare i storstadens anonymitet. I de mindre samhällena, där alla känner alla, blir du snabbare “Mohammed som gillar fotboll” än bara ännu en mörkhyad främling på gatan. Det finns också en känsla av gemenskap på mindre orter och ofta en större vilja att välkomna nya invånare, i och med utflyttningstrenden.

“På glesbygden märker man fördelarna med inflyttning mycket snabbare än i de redan överbefolkade städerna” säger Emma Arnesson, initiativtagare till nätverket Hej Främling! “Här ser man direkt positiv effekt av invandring. Exempelvis att det går bättre för mataffären som kanske var nära konkurs, och att det blir fler barn innebär att skolorna inte behöver läggas ner.”

Hej Främling! startade som ett integrationsprojekt i Jämtland, men har nu verksamhet i bland annat Skåne, Dalarna, Västernorrland och snart även Norrbotten. För ett par år sedan uppmärksammades projektet av SVT i en dokumentär. “Känn dig som hemma” ska nu återigen ska visas på TV, med start ikväll.

Bristande samhällsservice på glesbygden är politikens ansvar att lösa. Alla som bor på glesbygden, född svensk eller inflyttad, ska ha ut dräglig välfärd av det man betalar i skatt. Det gynnar inte byalagen att ta till rasism och främlingsfientlighet som svar på den utmaningen. Invånarna i glest befolkade delar av landet, Norrbotten exempelvis, är bevisligen smartare än så.

Läs mer om