Nära hundra unga i Piteå har haft allvarliga självmordstankar det senaste året. Troligen är det fler, då enkätundersökningen som genomförts på uppdrag av Piteå kommun riktade sig till de elever som går i årskurs sju, nio och andra året på gymnasiet. Totalt svarade 1137 elever på enkäten. 97 av dessa svarade att de haft allvarliga självmordstankar de senaste tolv månaderna.
En viss minskning har skett sedan 2019. När enkäten då skickades ut svarade 115 elever att de haft allvarliga självmordstankar. Det Anette Christoffersson, processledaren som tagit fram enkäten, konstaterar när Piteå-Tidningen pratar med henne är att oavsett den lilla minskningen från tidigare år är siffrorna väldigt allvarliga.
Piteå kommun satsar nu tre miljoner kronor under åren 2021 till 2023 på Hälsofrämjande skola. Det går inte nog att understryka hur viktigt det är att kommunen tar tag i detta direkt, och inte lägger tid på att ytterligare utreda frågan om psykisk ohälsa bland unga. För risken med det är att under den tid det hade tagit hade dagens unga hunnit bli vuxna.
För eftersom enkäten besvaras av elever i årskurs sju, nio och andra året på gymnasiet kan den lilla minskningen som skett sedan sist mycket väl bero på ”tappade” elever. Alltså elever som mådde dåligt 2019 men som nu hunnit ta studenten. Dessa unga är fortfarande unga, även om de inte längre går i skolan, och vi kan inte veta hur de mår nu. Därför är skolungdomars psykiska hälsa närmast en akut fråga.
Av den anledningen måste insatser mot psykisk ohälsa i skolan (eller elevhälsofrämjande insatser i allmänhet) ske snabbt. För tiden går fort när man är ung, och det är lätt att ett problem som upptäcks inte hinner åtgärdas innan eleverna helt plötsligt är unga vuxna på väg ut i arbetslivet.
Samtidigt, på det nationella planet, la regeringen i november förslag på att det ska bli straffbart att uppmana eller på annat sätt påverka en person att begå självmord. Detta förslag blir verklighet nu, och från och med 1 maj är det alltså olagligt att uppmana någon till självmord. Detta är delvis en tydlig åtgärd, men även ett steg i att belysa och lägga skulden hos de som aktivt bidrar till att en person mår dåligt och kanske rentav begår självmord.
Det låter ju helt sjukt, att det finns människor som på riktigt kan säga åt någon att den borde ta livet av sig. Men det förekommer oftare än vad man kan tro i fall av kränkande behandling och mobbing. Riksdagens beslut att anta regeringens förslag är därför otroligt viktigt.
Enkäten eleverna i Piteå besvarat visar nämligen att av de elever som uppger att de utsatts för mobbing har hälften också haft allvarliga självmordstankar. Det kan förstås finnas många anledningar till att en person mår dåligt. I högstadie- och gymnasieåldern sker så mycket i livet och ens psykiska hälsa kan påverkas av både familjerelationer, sociala relationer och skolan. Men skolan ska vara en trygg plats, och mobbing ska inte få förekomma.
Trots att siffrorna från enkäten förstås är fruktansvärda, så får vi som bor i Piteå ändå finna någon slags glädje i att vi bor i en kommun som tar frågor om psykisk ohälsa bland unga på allvar. Ett första steg är förstås att belysa problemet, då det fortfarande finns en hög tröskel till att över huvudtaget prata om hur vi mår psykiskt. Men nästa steg måste förstås vara, som Piteå kommun har gjort, att satsa på hälsofrämjande insatser i skolans värld. Vi kan inte vara nöjda med något annat än nollvision på den här punkten.