Det har på många sätt länge pågått en strid för socialdemokratins framtid. Det finns de inom S som, medvetet eller omedvetet, liksom föser partiet närmare Sverigedemokraterna. Dessa är både lokalpolitiker som vill införa tiggeriförbud, det är S-märkta opinionsbildare som menar att invandring och välfärd står i konflikt mot varandra, och det är även vissa partistrateger som väljer vilka budskap som ska kommuniceras ut från partikansliet exempelvis inför valet 2018.
Ingen inom det socialdemokratiska partiet vill ha SD:s politik, det är tämligen klargjort. Men retoriken, och kommunikationen, den får gärna låta mer som SD och detta är väl kanske för att någon någonstans gjort analysen att SD just nu verkar rätt poppis hos väljarna. Men om man bortser från det faktum att väldigt många också röstat på S för att de inte vill ha SD med på något hörn och därför skulle vända S ryggen om de blev för lika SD, så finns en annan stor fara med detta.
Socialdemokraterna som parti kan inte gå med på att låta den Sverigedemokratiska retoriken bli standard i svensk politisk debatt. För SD kommer inte att nöja sig när alla andra partier blivit små kopior av SD, de kommer alltid arbeta för att förflytta hela den politiska debatten åt “deras” håll, och således kommer S försök att kopiera SD:s retorik aldrig vara nog.
Rädslan att tappa väljare till SD har alla partier. Men alla partier behöver komma ihåg alla de väljare som inte vill ha SD:s politik. De är många. De är alldeles för många för att överges av alla de andra partierna som inte är SD och som egentligen helst hade låtit bli att prata invandring, tiggeriförbud, och det där som Sverigedemokraterna vill att allt ska handla om hela tiden.
Socialdemokraterna i Danmark gick den vägen och precis innan de flesta av oss gick på julledighet var föredetta ministern, numera regionrådet, Aida Hadzialic (S) ut i en intervju och menade att S i Sverige bör blicka mot Danmark som föredöme. Nu är givetvis inte migrationsfrågan det enda Hadzialic menade, men det är svårt att inte tänka på den när man pratar om Socialdemokratin i Danmark.
Hur S egentligen ska förhålla sig till SD är kanske det kommande decenniets stora fråga för det socialdemokratiska partiet. Men då borde det gå att blicka bakåt och få svaret. Socialdemokraterna är, och har alltid varit, Sveriges största parti. Partiets största motståndare har alltid varit Moderaterna, som ju varit Sveriges näst största parti.
När Moderaterna var Socialdemokraternas största motståndare försökte inte S bli en mjukare kopia av Moderaterna, ens när Moderaterna var i regering och S i opposition. Strategin var alltid, (eller om det ens var strategi, det kanske bara kom naturligt då), att visa på alla de sätt S var olik från M och lägga konflikten mellan dessa båda partier hela tiden.
Socialdemokraterna behöver göra samma sak i sin relation till Sverigedemokraterna, nu när SD faktiskt är S största motståndare enligt alla de senaste mätningarna. S måste visa på alla sätt dessa partier är olika. För, återigen, finns det extremt många väljare i Sverige som vill rösta på ett parti som visar med tydlighet att de är allt annat än SD. Det gör man inte genom att anpassa sin retorik och låta alla politiska områden koka ner till invandring. Öka konflikten med SD, Löfven. Låt S bli partiet för alla de som inte vill ha SD.