Många hade nog glömt bort Demokraternas primärval när vi nåddes av nyheten att Bernie Sanders överger sitt försök att bli USA:s president. Varför valde han av hoppa av nu? Det finns inte längre någon matematisk möjlighet att samla tillräckligt med delegater för att slå Joe Biden. Sanders tycker inte heller att han, med samvetet i behåll, kan fortsätta när allt fokus bör läggas på att rädda liv.
Allt började väldigt bra för Sanders, kanske lite för bra? Hann vann Iowa och New Hampshire och ledde i mätningarna nationellt. Efter Sanders stora seger i Nevada, där befolkningen i större utsträckning liknar resten av USA, var hela Demokraternas etablissemang i gungning.
Joe Biden satsade allt på South Carolina, vann stort och fick ytterligare momentum när övriga moderata kandidater som av en händelse drog sig ur samtidigt - precis före Super Thuesday. Efter det kom Sanders aldrig tillbaka.
Varför gick det som det gick? Förtroendet för Sanders är högt, han hade en enorm rörelse bakom sig och hans förslag är populära. Kanske var det Sanders ton i budskapet om revolution som inte gick hem hos en bredare massa? Eller var det helt enkelt att Biden inte är lika illa omtyckt som Hillary Clinton? Detta lär analyseras lång tid framöver.
Nu är Sanders är ute ur bilden, var allt förgäves? Nej. För det första har Sanders idéer gått från att vara radikala till att bli mainstream. Det gäller höjda minimilöner, högre utbildning för alla och sjukvård för alla - som nu har stort stöd även bland republikaner. På många håll i USA har också minilönerna höjts, delvis som ett resultat av Sanders kampanjande.
För det andra har Sanders har också vunnit ett stort stöd i ungdomen och i spåret av Sanders har en hel radda yngre tagit plats, med Alexandria-Ocasio Cortez som den klarast lysande stjärnan. Detta talar för en ljus framtid för USA:s vänster.
För det tredje har Sanders inneburit ett hopp för vänstern i hela världen, detta i en tid när högerpopulister annars dominerat fullständigt. Sanders har gett vänstern en annan strategi att nå arbetarklassen än olika former av identitetspolitik.
Så vad händer nu? Joe Biden, har varit så blek på sistone. Han har anklagats för sexuella trakasserier samtidigt som han upprepade gånger kommit av sig helt i både tal och intervjuer. Han visar inte heller det ledarskap som många nu vill se. Istället riktas ögonen mot New Yorks guvernör Andrew Cumo, vissa spekulerar i om han nu på något sätt skulle ersätta Biden.
Trump har just nu har hela världens strålkastarljus mot sig. Varje dag gör han Vita Husets pressträffar till en show som följs av miljontals. Valet i höst kommer bli tufft.
På längre sikt är det svårt att säga vad som kommer ske med amerikansk politik. Det momentum som funnits bakom Sanders bygger på ett missnöje mot nyliberal politik som växte fram efter finanskrisen. Detta är också en del av förklaringen bakom Trumps framgång.
Nu befinner vi oss mitt uppe i en ny kris som kommer förändra politiken på samma skala som både 11 september och finanskrisen. Framtiden är otroligt oviss, inget är avgjort. Sanders har genom att våga ta strid för demokratisk socialism i världens kanske mest kapitalistiska land flyttat mitten i USA åt vänster. Nu kommer andra ta vid där Sanders slutar.