Den socialdemokratiska synen på samhället är att gemensamma problem bara kan mötas med gemensamma lösningar, och att vi människor är starkare tillsammans. Att vi kan hjälpas åt gör oss alla fria att växa. Detta är helt i linje med hur unga tänker idag.
På internet finns diskussionsforum för allt. Undertecknad är med i både en facebookgrupp om hur man bäst sköter om sina krukväxter, en kompetensverkstad för tjejer som hjälper varandra med saker killar förväntar sig att tjejer behöver deras hjälp med, och givetvis olika politiska diskussionsforum.
Det finns en ung generation som lärt sig att samarbete är ett tämligen bra sätt att lösa problem. Det finns en vilja att ställa frågor och be om hjälp, men också hjälpa, ge råd, och diskutera saker med folk trots att man inte känner dem. Det är en egenskap jag tror många tar med sig även utanför internet.
Den viljan måste Socialdemokraterna klara av fånga upp och formulera till politik. Det stundande valet till Europaparlamentet kommer bli en vattendelare mellan de som tror på samarbete och de som inte gör det.
Min generation har alltid haft EU i vår vardag. Jag är född 1993 och Sverige beslutade att gå med i unionen ett år senare. Tiden att prata medlemskap eller inte är förbi, och frågan vad vi vill med vårt medlemskap mer relevant än någonsin.
Unga runtom i Europa som aldrig levt i en tid innan EU har blivit vuxna. De har ambitioner om att studera och arbeta i olika länder inom unionssamarbetet och de tar numera fri rörlighet och slopade roamingavgifter för givna.
Samtidigt finns växande politiska krafter som menar att EU-samarbetet kostar mer än vad det ger, som om samarbete inte skulle ha ett egenvärde i sig, med det ständigt aktuella Brexit som exempel. Det är en extremt oroväckande utveckling, och även om inte utträde är en aktuell debatt i Sverige så är mönstret liknande över hela kontinenten.
Detta är tyvärr inte en specifik konflikt mellan politisk vänster och höger. Det finns de även på vänsterkanten i detta land som på riktigt anser att EU varit dåligt för Sverige. Dessa lever kvar i en annan tid, en tid som min generation inte relaterar till. Frågan är dock vilken tid.
Häromdagen var det förintelsens minnesdag. Vi 80- och 90-talister kan inte komma ihåg hur Europa såg ut innan EU, men trots det så vet vi mycket väl. För det har vi lärt oss. Därför är det oerhört problematiskt att se samarbetsskeptiker ta allt större plats i EU.
Här måste progressiva krafter, Socialdemokrater och liberaler, klara av att hänga med och fånga upp de röster som tror på ett starkt Europeiskt samarbete.
Valet till EU-parlamentet är ett mobiliseringsval. Det är en klassisk socialdemokratisk politisk övertygelse att vi är starkare tillsammans och att samarbete är det enda sättet att lösa problem vi gemensamt står inför.
Klarar S av att formulera politiken och mobilisera den ambitiösa och samarbetsvilliga ungdomen, då kommer det att gå bra för S i EU-valet. Och det är något av det allra viktigaste just nu. För Sverige behöver vara rösten i EU som säger att vi är starkare tillsammans.