I måndags startades #tillsammansförnorrbotten, ett partipolitiskt obundet initiativ som syftar till att synliggöra och prioritera upp de problem som drabbar regionens befolkning och anställda. Under parollen “Bättre välfärd och villkor nu” växer gruppen i realtid. Frågan är minst sagt aktuell. Personal, patienter och anhöriga sätter nu ner foten och kräver förändring. 

Enligt Region Norrbottens styrdokument “Regional utvecklingsstrategi 2030” ska Norrbotten vara Sveriges mest välkomnande och nytänkande län. Genom grön omställning, teknisk utveckling och satsningar på näringsliv ska fler välja att bo och trivas i regionen.

Färska siffror från Statistiska centralbyrån, SCB visar dock något annat; befolkningen minskar mest både om man räknar till antal och andel. Arbetstillfällen är av allra högsta vikt men det löser inte frågor rörande välfärd. Vem vill jobba där det inte finns basal service och trygghet för sig själv och sin familj? 

I gårdagens Piteå-Tidningen kunde vi läsa om Region Norrbottens planer att begränsa möjligheten för sina anställda att ta ut mer än de lagstadgade fyra veckorna semester under sommarmånaderna. HR-direktör Karin Larsson kommenterar att personalbrist är anledning till att semesterbegränsning på lagstadgat minimum blir verklighet. 

Att lägga ansvaret för att lösa bemanningen på anställda är emellertid varken nytänkande eller särskilt välkomnande. Att, från arbetsgivarhåll, försöka förskjuta ansvaret på en redan ansträngd personal kan komma att få ödesdigra konsekvenser.

Karin Larsson gör rätt i att låta verksamhetens behov styra men i frågan om personalens rätt till semester styr faktiskt Karin Larsson. Bra arbetsvillkor med möjlighet till återhämtning är nämligen grundläggande för de allra flesta och kompromissar man med detta kan man räkna med att det får effekter. 

Redan nu får nämligen personal nog. Nadja Ståhl, undersköterska och sjuksköterskestudent sa i fredags upp sin anställning hos Region Norrbotten efter 13 år, vilket hon beskriver som otroligt skönt. Under sin tid som regionanställd har hon tillskansat sig gedigen erfarenhet och har arbetat i tre olika kommuner och i flera olika verksamheter. På sin Facebook-sida skriver hon om bakgrunden till varför hon nu valt att säga upp sig.

Ståhl beskriver alla de gånger hon ställt upp och jobbat extra, jobbat helger och storhelger samt tvingats tjänstgöra inom helt andra områden än de hon anställts för att täcka. “Och till bekostad av vad? Patientsäkerheten!”

Att använda anställdas lojalitet och samvete för att täcka över den personalbrist som råder är inte bara farligt, det är ohederligt. Regionens personal ska inte känna sig som medbrottslingar när de försöker göra sitt jobb.

Region Norrbottens ledning med Kenneth Backgård i spetsen publicerade under gårdagen ett debattinlägg på om det gemensamma ansvaret för regionens välmående och framgång. Här lyfts utmaningarna med utflyttning, en åldrande befolkning och dåligt rykte.

Uppmaningen i texten till övriga norrbottningar är att vakna. Vilka som sover ter sig dock för resten dock rätt självklart. Att prognoserna för regionen ser mörka ut har de emellertid rätt i, speciellt om de inte tar arbetsmiljön och patientsäkerheten på allvar. För inte ska det väl kännas “otroligt skönt” att sluta arbeta i Region Norrbotten?