Regeringen sviker inte Norrbotten

Kömiljarden innebär 28 miljoner från staten till Region Norrbotten

Socialminister Lena Hallengren (S), med ansvar för bland annat sjukvårdspolitiken.

Socialminister Lena Hallengren (S), med ansvar för bland annat sjukvårdspolitiken.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Ledare2019-12-19 05:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Igår gick det att läsa i Piteå-Tidningen om att kortare väntetider inom specialistvården gjort att Region Norrbotten nu får 28 miljoner kronor från staten i och med den nya kömiljarden regeringen införde i början av mandatperioden.

Kömiljarden fungerar som ett kontrakt mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner. Förenklat går kömiljarden ut på att regionerna ska få ner kötiderna och få pengar från staten i gengäld.

Den första kömiljarden infördes av den förra Alliansregeringen 2009 och den socialdemokratiska regeringen tog bort den 2014 för att den premierade de regioner som redan hade bäst förutsättningar att få ner kötiderna. Det var ett orättvist system, och det var nyttigt att den avskaffades.

Den nya kömiljarden fungerar, till skillnad mot den tidigare kömiljarden, just så att varje region ska jämföras med sig själv istället för andra, eftersom alla regioner har väldigt olika förutsättningar. Det är något vi här i Norrbotten är väldigt medvetna om, i och med våra långa avstånd och den relativt låga populationen. Vi kan inte jämföras med små län söderut på det viset, särskilt inte i frågor om vård.

Detta innebär alltså att Region Norrbotten jämförs med sig själv och nu, när jämförelsen är gjord, alltså kommer att få 28 miljoner från den nya kömiljarden. Det är välbehövliga pengar för regionen, vars ekonomi visar negativa siffror, men också ett kvitto på att Region Norrbotten arbetat med just att få ner kötiderna, vilket innebär att detta besked är dubbelt positivt för norrbottningarna.

Den nya kömiljarden var en del i uppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Denna uppgörelse brukar kallas januari-avtalet, och detta avtal har fått en hel del kritik på andra politiska områden, bland annat på det arbetsmarknadspolitiska.

Men dessa pengar till Region Norrbotten visar ändå att mycket gott kommit ur januari-avtalet, och att den regering som tillträdde efter att uppgörelsen blev klar inte alls är så handlingsförlamad som vissa kritiker verkar tycka. Det är givetvis viktigt att kritisera det som är dåligt, men det är också viktigt att påminnas om allt som är bra.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen sviker inte norrbottningarna, och nu är det upp till de styrande partierna i regionen att göra vad de kan för att garantera fortsatt bra vård, kortare köer, och en ekonomi som inte totalt rasar samman.