Förändringen har skett i hela den industrialiserade världen och skett såväl då borgerliga som socialistiska partier haft regeringsmakten. Hur långt man har gått på den vägen har givetvis varierat.
Samtidigt har kontrollen över den finansiella sektorn minskat. Nu efter en lång period av avregleringar och privatiseringar kan vi börja avläsa spåren av denna utveckling. Hand i hand med denna har klassklyftorna vuxit. Löneandelen har minskat i förhållande till avkastning på kapital.
Förmögenhetsklyftorna har därför ökat. Ett pris vi fått betala. Var finns vinsten? Blev den offentliga sektorn mer effektiv, fick medborgarna större inflytande? Det är naturligtvis svårt att ge något direkt svar på detta.
Om man ser till sjukvården kan man konstatera att privatiseringar ännu bara omfattat en liten del av verksamheten i de flesta länder. Men jämför man kostnaderna och effektiviteten i länder med offentlig vård och privat vård, så talar ingenting för att privat vård skulle vara bättre än offentlig.
Införandet av skolpeng och rätten att finansiera privata skolor (friskolor) med skolpeng har ökat valfriheten för föräldrar att välja olika typer av skolor för sina barn. Men frågan är om detta är ett effektivt sätt att använda samhällets resurser. Man löser knappast problemet med att allt för många elever inte klarar godkänt i grundskolan genom att skapa fler alternativ.
Vad gäller apoteken hänvisade den dåvarande ansvarige ministern: Göran Hägglund (KD) till att det då bara var länder som Nordkorea, Albanien och Kuba, där staten hade monopol på läkemedelshanteringen. Till det sällskapet skulle självfallet inte Sverige höra.
Löftet var att vi skulle få fler försäljningsställen och att mångfalden skulle visa sig positiv för konsumenten. I dag är alla överens om att apoteken blivit flera. Ett aber är dock att det blivit svårare att få tag på rätt medicin bland alla skönhetsmedel och plåster.
Det senare är något som jag själv kan intyga med ett livslångt beroende av mina mediciner. Inte sällan saknas de i hyllorna och måste rekvireras. I hanteringen av receptbelagda läkemedel var det ”gamla” apoteket överlägset. Här fanns kunskap, expertis och rådgivning.
Där läkemedelshanteringen avreglerats har det visat sig att människor fått fel medicin, att medicin varit för gammal och att den blivit dyrare. Något som vi nu ser hos oss. Människor måste kunna känna trygghet. Tveklöst vad gäller de receptbelagda läkemedlen.
Apotekets verksamhet handlar framför allt om tillgänglighet och service. Få apotek är öppna på helger. Här bör något göras och har delvis gjorts, men samtidigt får läkemedelsmarknaden aldrig bli en lekstuga för lycksökare.
Till detta ska läggas att Konsumentverket nyligen visat att förtroende hos allmänheten för apoteken sjunkit sedan avregleringen. Framförallt vad gäller råd och information. En uppryckning vore på sin plats.