Utvärderingen kom även fram till att man sparar mer på att skolorna lades ner än vad det kostar med skolskjuts, alltså var det även ett ekonomiskt försvarbart beslut för barn- och utbildningsnämnden.
Men ekonomi är givetvis inte allt. De allra flesta av oss vet att en bra skola kostar, och är beredda att betala skatt för att säkra en bra utbildning för våra barn och unga. Skolan är trots allt till för barnen.
Eftersom skolan är till för barnen, är de viktiga att komma ihåg när vi pratar om skolnedläggningar. För ett för lågt antal barn, eller för högt, kommer inte att ge barnen den bra och trygga skolgång de behöver och förtjänar.
En trygg och bra skola förutsätter både utbildade lärare och att barnen har klasskamrater så att de både har någon att diskutera skoluppgifter med men också för att få det sociala umgänget som skolan ska erbjuda utanför den egna familjen.
Men, ofta känner vi ett missnöje mot nedläggningsbeslut, även om de är rationella, logiska, och i längden det bästa för eleverna. Men vi är inte alltid rationella i alla frågor. En skola är ofta navet på en ort. Skolbarns lek och skratt är vad som ger liv åt byns centrum, utöver butiken och pizzerian eller annan liknande privat verksamhet.
Och det är såklart så att om skolan på en ort läggs ner kan det leda till att barnfamiljer inte heller väljer att flytta till den orten, varpå kundunderlaget till matbutiken kanske blir lägre och den måste lägga ner, och sedan är den demografiska negativa spiralen är därmed ett faktum.
Det är också därför det stör oss när våra hembyar exempelvis får skolan eller vårdcentralen nedlagd. Trots att det, rent logiskt, är orimligt att driva skola om det inte finns så pass många barn att utgöra underlag för skolverksamhet.
Nedläggningar blir kvittot på att den demografiska återväxten inte finns där, i alla fall inte tillräckligt. Det rör oss på en nivå som är bortom logiken, för alla har vi en plats vi kallar “hemma” och oavsett om vi bosatt oss där i vuxen ålder eller inte så vill vi aldrig se den orten dö ut.
Grundläggande i frågan är i alla fall att våga lyfta blicken och se till barnens bästa. Även lärarnas, som ju är de som ska skapa den bra och trygga läromiljön. Lärare behöver ha kollegor. Lärare behöver få undervisa i de ämnen som de har sin kompetens inom.
Lärare som trivs på sin arbetsplats och får göra det de är bäst på, nämligen undervisa i sina ämnen, blir också gladare och bättre lärare. Vilket i sig ger eleverna trygghet. Utvärderingen av skolnedläggningarna i Piteå Kommun vittnar också om att lärarna är nöjda med beslutet.
Det är lätt att försöka plocka snabba poäng på en skolnedläggning, så som Centerpartiet länge försökt göra, men i slutändan är det faktiskt politikens ansvar att se till skolans aktörers, det vill säga barnens och lärarnas, bästa i skolfrågor.