Detta på grund av att vi anses vara en risk i och med hur vi hanterat corona-viruset. Andra länder som “svartlistats” av Cypern är bland andra Storbritannien, Frankrike, Spanien och Italien. Många har reagerat i sociala medier och reseexperten Lottie Knutsson menade att “Sverige blivit Europas mobboffer” i en intervju med SVT Nyheter.
Vad som känns som tusentals gånger har denna ledarsida påtalat skillnaden mellan svensk strategi kontra andra länders strategier mot coronaviruset. I Sverige har vi inte haft en lika hård linje mot befolkningen. Gällande social distansering har vi fått uppmuntran och rekommendationer istället för förbud och straff.
Nu är Sverige det land i Norden där dödstalen också är högst. Det är förstås hemskt, och målet är givetvis att dödstalen i samtliga länder skulle ligga på noll. Men, som också påtalats flera gånger, är det väldigt troligt att våra grannländer kommer att gå om oss i statistiken när den förutspådda andra vågen kommer, nu när de instängda medborgarna äntligen får ge sig ut. Och uppenbarligen vill de ge sig ut, inte bara utanför sin egen ytterdörr, utan även ut i Europa.
Är inte diskussionen om huruvida Sverige mobbas av attraktiva semesterorter det absoluta beviset på samtidens totala korttidsminne? Varför vill ens folk resa på semester till Cypern mitt under en pågående pandemi? Hur svältfödda är vi på semester och saker och tings “vanliga” tillstånd att vi blir kränkta över att ett land vill ta emot resenärer från vissa delar av Europa men inte oss? Och behöver vi påminnas om vad som skedde innan corona-krisen?
Innan corona var ordet på allas läppar pågick en klimatkris. Den pågår fortfarande, vi människor har bara skiftat fokus. I januari i år stod halva Australien i brand som konsekvens av klimatförändringarna. Det är ingen hemlighet att resande tär på klimatet. Det innebär inte att vi helt ska låta bli, för en del av att vara människa är att vilja besöka och se andra platser.
Däremot krävs det av oss att uppfinna och aktivt välja sätt att resa som inte skadar planeten på samma sätt som tidigare. Det arbetet är påbörjat, men det behöver snabbas på. För klimatets skull är det alltså klokt att låta bli att resa. Ur smittspridningssynpunkt är det också klokt att låta bli att resa. Detta är inte svårt att begripa.
När vi, mitt under både klimatkris och pandemi, blir sura över att vi inte får åka till Cypern i sommar, då kan man inte annat än undra om det också är en del av mänskligt beteende att ha dödslängtan. Vad är denna kultur som skapats, att vi kallar oss själva mobboffer när vi inte får resa? Om resten av Europa skulle bomba sönder sina egna länder, skulle vi tycka synd om oss själva för att vi inte också fick brinna?
Även detta har ledarsidan påtalat ett antal gånger: det land som det kommer gå bäst för under denna kris är det land som är bäst på uthållighet. Våra rekommendationer har på kort sikt inte gett samma effekt som förbud i våra grannländer. Men det vi hanterar är ett virus. Pandemier har inga satta datum för när de ska ta slut. Vi måste, oavsett vad andra länder säger om att resa, låta bli.
Denna diskussion angående Cypern är helt otrolig, som tagen från något slags manus till en apokalyptisk Hollywood-film. “Såhär gick det till när världen gick åt fanders” skulle den kunna heta. Vad är det ens för fel på att semestra på hemmaplan? Piteå är riktigt trevligt på sommaren.