Under valrörelsen 2006 varnade dåvarande S-ledaren och statsministern Göran Persson för borgarnas ”pensionärsskatt”. Men det blev aldrig någon större valdebatt kring ”pensionärsskatten” 2006. Borgerliga politiker och opinionsbildare viftade bort Perssons påstående som skräckpropaganda.
Sedan blev det maktskifte och nye finansministern Anders Borg (M) införde jobbskatteavdraget.
Det innebar att skatten sänktes på löneinkomster men inte på inkomster från pension, sjukpenning eller föräldraförsäkring. Följden blev ett skattesystem där pensionärer (och även sjuka och föräldralediga) beskattades hårdare än förvärvsarbetande – precis som Persson sa före valet 2006.
Sent omsider vaknade även landets pensionärsorganisationer.
”Avskaffa straffskatten på pensionärer! Genom förvärvsavdraget får pensionärer väsentligt högre skatt än andra vid samma inkomst. Det är orättvist”, skrev PRO i ett skarpt brev till alliansregeringen 2007.
PRO framhöll med rätta att pension ska betraktas som uppskjuten lön och följaktligen beskattas på samma sätt som lön.
Till en början var Borg stursk. Det ska löna sig mer att arbeta, tyckte alliansens finansminister. Vi fick jobbskatteavdrag 1, 2, 3, 4 och 5 – och en växande skatteorättvisa mellan löntagare och pensionärer.
Så småningom tvingade pensionärsopinionen alliansen till vissa eftergifter. Inkomstskatten sänktes även för pensionärer – dock med blygsamma belopp. Efter åtta år med alliansstyre hade Sverige fortfarande en stor skatteklyfta mellan pensionärer och förvärvsarbetande.
I valrörelsen 2014 lovade emellertid Socialdemokraterna att avskaffa ”pensionärsskatten” om de fick makten – stegvis och med hänsyn till vad statsfinanserna tillåter. Utfästelsen skulle genomföras i tre etapper. De två första stegen skulle genomföras under innevarande mandatperiod och det sista steget skulle tas 2020.
Det är arbete som nu har påbörjats. S infriar sitt vallöfte.
1 januari 2016 tog den rödgröna regeringen bort skatteskillnaden för pensioner och löneinkomster upp till 10 000 kronor per månad.
1 januari 2018 sluts skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare för alla med en inkomst upp till 14 000 kronor (om regeringen får igenom sin budget i riksdagen).
PRO gör tummen upp för kursändringen.
”Det här är ett efterlängtat besked. PRO har i 10 års tid arbetat hårt för att skattegapet ska slutas mellan lön och pension. Med regeringens förslag blir en stor del av de kvinnliga pensionärerna vinnarna. Det är en seger för oss”, säger Christina Tallberg, ordförande för PRO.
Sänkningen av pensionärsskatten är dessutom inte den enda regeringsinsatsen för pensionärerna. S-riksdagsledamoten Fredrik Lundh Sammeli, Luleå, framhåller även höjningen av bostadstillägget för pensionärer och den avgiftsfria öppenvården för personer över 85 år. Till detta ska läggas extramiljarderna till kommuner och landsting som gör det möjligt att höja kvaliteten i både äldreomsorg och sjukvård.
Det innebär inte att alla problem är lösta. Det finns fortfarande många låginkomstpensionärer som har det tufft. Grundskyddet i pensionssystemet med garantipension och bostadstillägg är otillräckligt och måste förstärkas. Men beskeden från finansminister Magdalena Andersson (S) pekar i alla fall åt rätt håll.
De visar att hon har en helt annan förståelse för pensionärernas situation än företrädaren Anders Borg. Pensionärerna är en prioriterad grupp i vårens budgetarbete.