Okej, så de allra flesta är numera överens om att det bästa vi kan göra i påsk är att hålla oss hemma. I gårdagens PT skrev signaturen “Borta sämst, hemma bäst” en insändare om att hen planerat att åka till inlandet över påsken men nu låter bli för att inte riskera att belasta sjukvården i inlandet under denna redan svåra tid.
Förra veckan var Arjeplogs kommunalråd, Britta Flinkfeldt (S), ute med samma budskap. “Folk tänker nog att det är lugnt att sitta i sin husvagn och att man inte kommer smitta någon där, men om tillräckligt många tänker så får vi för mycket folk här och det är inte vården dimensionerad för” resonerade kommunalrådet.
Även denna ledarsida har flera gånger påpekat det viktiga i att vi alla tar vårt ansvar och stannar hemma, men budskapet har fortfarande inte sjunkit in hos alla. Det finns fortfarande de som tycker att de står över vissa regler vi andra försöker hålla oss till. I veckor har rekommendationerna varit att inte resa ut i landet från storstadsregioner, för att minska smittspridningen. Men det handlar inte bara om risken att smitta någon med, eller bli smittad av, Covid 19.
Precis som Flinkfeldt beskriver så handlar det om att vården inte är dimensionerad för stora folkmängder i inlandet. De kommuner som har låg befolkning har också vård anpassad efter detta. När befolkningen nära fördubblas, vilket inte alls är ovanligt under vårvintern, ökar också belastningen på vården vare sig vi vill det eller inte.
Benbrott är inte ovanligt under skidsäsong. Men även allt annat som vi inte kan förutse, som vi ibland behöver uppsöka vård för, är inlandets vårdsituation inte anpassad för. Vilket i vanliga fall kan vara problematiskt men just nu är det rådande corona-kris, vilket gör det helt omöjligt. Vården är nära överbelastad redan som det är.
Det är jobbigt. Vi är många som sett fram emot att kanske få lämna våra hem och åka till stugan för att sitta och grilla öl i en soldränkt snödriva någonstans långt utanför stan. Det är en del av charmen med att bo i Norrbotten, oavsett om man bor vid kusten eller i inlandet. Men nu får de som är kustbor trist nog parkera sina rumpor på den egna balkongen eller altanen.
Tristessen denna smitta medfört är olidlig. Vilket är en lyxig mening att ens uttrycka, för det är ju fortfarande så att folk dör varje dag världen över på grund av detta virus, och därtill har många länder infört totala utegångsförbud som vi här uppe i norra Sverige än så länge är skonade ifrån. Men sommaren ser tyvärr inte ut att bli bättre.
Trots att spridningen av viruset ser ut att mattas av inför sommaren kommer många länder vidhålla stängda gränser. “Jag tror inte man ska räkna med att kunna semestra utomlands i sommar” menade statsepidemiolog Anders Tegnell i en intervju med Aftonbladet igår. Frustrationen hos semesterlängtande svenskar tilltar förstås, som kanske förutom en tripp till Arjeplogsfjällen över påsk hade räknat med att sörpla sangria i Barcelona i juni.
Detta är helt enkelt en tid vi får övervintra tills vidare. Vilket som sagt är trist, men det är nödvändigt. Vi får ta hand om varandra och göra det bästa av situationen, ringa till de nära och kära vi inte kan hälsa på, vara tacksamma över att det faktiskt kunde varit värre, och njuta av de lediga dagarna till veckan från våra hem.