Pappers är inte passé

Den svenska skogsindustrin luktar framtid.

Smurfit Kappa i Piteå fortsätter att leverera. Fabriken har fortfarande omkring 510 anställda.

Smurfit Kappa i Piteå fortsätter att leverera. Fabriken har fortfarande omkring 510 anställda.

Foto: Jens Ökvist

Ledare2020-11-04 06:03
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Under hela 2020 firar Pappersindustriarbetareförbundet 100 år. 

Fackförbundet grundades i Gävle 1920 och hade under flera decennier en mycket kraftig medlemstillväxt.

Som störst var Pappers 1974 när förbundet hade hela 50 000 medlemmar.

Idag är Pappers ett betydligt mindre förbund. Det har numera bara ungefär 14 000 medlemmar, vilket speglar struktur- och teknikförändringarna i pappers- och massaindustrin.

Även om antalet anställda är färre än tidigare har dock pappers- och massaindustrin fortsatt stor betydelse för exporten och svensk samhällsekonomi.

2019 uppgick den svenska pappersproduktionen till 9,6 miljoner ton, varav 8,8 miljoner ton exporterades. Det motsvarar 92 procent av produktionen, skriver Skogsindustrierna på sin hemsida.

I Norrbotten är alltjämt Smurfit Kappa i Piteå, SCA:s pappersbruk i Munksund och Billerud-Korsnäs i Karlsborg stora och viktiga arbetsgivare.

Enbart Smurfit Kappa sysselsätter cirka 510 personer. Därutöver kommer kringeffekterna i andra näringar.

Denna industrigren har länge legat i framkant när det gäller innovationer och teknikutveckling, vilket gett Sverige stark internationell konkurrenskraft.

Rimligen finns också förutsättningar för näringen att utvecklas på nya områden. I Dagens Arbetes jubileumsbilaga skriver chefredaktören Helle Klein att "pappersarbetarna kan bli själva motorn i den gröna omställningen".

Det är en uppfattning som även delas av branschorganisationen Skogsindustrierna. På sin hemsida skriver Skogsindustrierna om värdet av bioekonomi och av att byta ut produkter som baseras på fossila råvaror, som kol och olja, mot produkter som är tillverkade av förnybar råvara, som skog.

Skogsråvaran kan helt enkelt få ökad betydelse inom fler produktkategorier än hittills. Det kan handla om förnybar energi men också om industritextilier och ersättning av olja i plaster och kemikalier.

Historiskt har skogen haft enorm betydelse för jobb, ekonomi och välfärd i Sverige. Skogen är Sveriges gröna guld. Exportvärdet 2019 uppgick till hela 149,6 miljarder kr.  

Nu kan denna traditionella svensk basnäring även bli en av nycklarna som öppnar dörrarna till ett mer hållbart samhälle och för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. 

Den svenska skogsindustrin är inte passé. Det kommer att behövas människor som arbetar med att förädla och utveckla skogsråvaran även i framtiden, liksom ett fackförbund som står upp för deras rätt till schyssta arbetsvillkor.