Rysslands vaccin mot covid-19, kallat Sputnik V efter Sovjetunionens raketer, hånades när det först presenterades. I sociala medier och bland politiker anklagades det för att vara ”Putin-propaganda”.
EU förhöll sig omedelbart skeptiskt. Vaccinet anklagades för att inte vara testat i tillräcklig utsträckning, framförallt för att det godkänts innan Fas 3-studier genomförts. De länder som trots allt köpte in viruset, som Ungern och nu senast Slovakien, blev kritiserade av EU-kommissionen.
I Slovakien blev det nyligen regeringskris på grund av beslutet. Politiker som annars försökt övertyga så många som möjligt om vaccinens nytta lät plötsligt som konspirationsteoretiska vaccinmotståndare. Trots att en studie, publicerad i den ansedda vetenskapstidskriften The Lancet, visade på 91 procents effektivitet kvarstod ländernas skepsis.
På fredagsmorgonen kom så vändningen. Sverige ska förhandla om att köpa in Sputnik-doser, ett beslut som tagits efter att det framkommit att Finland förhandlar med Ryssland. Det är bra.
Vi har just nu den värsta smittspridningen sedan pandemins början. Vi behöver varje vaccin vi kan få, i synnerhet nu när användningen av Astra Zenecas vaccin begränsas till personer äldre än 65 år. Snart är den gruppen färdigvaccinerad. Om vi ska vaccinera resten kan vi inte begränsa våra vaccinköp på grund av fördomar om Ryssland.
För i grunden är det nog det vår skepsis handlar om. Vi litar inte på Ryssland. Det finns goda anledningar till det, i synnerhet när det gäller säkerhetspolitik. Men det säger ingenting om Sputnik-vaccinets effektivitet.
Funkar vaccinet, då ska vi använda det. Även om det är ryssar som producerat det. Svårare än så är det inte.