Utfallet från omröstningen blev rafflande. Men efter sluten votering i valet av kommunstyrelseordförande landade ändå siffrorna på 54 till fördel för Lenita Ericson, (43 till Kent Ögren), och således blev valet till vice ordförande Fredrik Hansson, eftersom ledningen ska bestå av en man och en kvinna.
Luleås Socialdemokrater har haft en minst sagt stressig period under hösten. Det hela inleddes ju som bekant med att förre kommunalrådet Niklas Nordström avgick på grund av akut stress, troligtvis kopplat till bland annat en potentiell jävsituation vid ett rekryteringsärende. Nordström klev av från posten som kommunstyrelsens ordförande i Luleå, samt alla hans övriga uppdrag.
Därefter tog vice ordförande Lenita Ericson över samtidigt som en nomineringsprocess inleddes för att ta fram en ny ledarduo. Skälet till att både en ordförande och en vice ordförande skulle nomineras var troligtvis för att Ericson mycket väl hade kunnat bli ordförande, och således behövdes en vice också föreslås. Ericson var även ute i media och meddelade att hon enbart var intresserad av ordförande-posten.
Att Ericson gav det beskedet försvårade förstås arbetet för valberedningen. Kent Ögren blev också ett namn aktuellt för ordförande-posten, och även han meddelade att inget annat gällde. När valberedningens förslag slutligen kom blev därför förslaget Kent Ögren till ordförande och tidigare Barn- och utbildningsnämnsordföranden Emma Engelmark till vice, men så blev alltså inte mötets utfall.
De senaste veckorna har stor frustration vuxit inom partiet. Både de som stöttat Lenita Ericsons kandidatur, och de som velat ha Kent Ögren, har tydligt tagit ställning och media har följt och rapporterat om hela cirkusen där allt fler har velat uttrycka en åsikt i frågan.
Det är givetvis bra om ett parti kan ha öppna processer och det ska självklart vara okej att publikt stötta en viss kandidat. Faran med detta är om det istället för att handla om vilken kandidat som är mest lämpad blir en fråga om vilken kandidat som är minst lämpad. De argumenten kommer givetvis både partiet och medborgarna komma ihåg, och det ger Ericson en svagare grund att stå på när hon sedan kliver in på uppdraget.
Dessutom river dessa processer upp sammanhållningen i partiet, vilket inte är kul när man dessutom ska leda en kommun och behöver ha en fullmäktigegrupp som är ett välfungerande lag. Det är viktigt nu att samtliga socialdemokrater i Luleå stöttar Lenita Ericson som blev vald till ordförande, och Fredrik Hansson som blev vald till vice ordförande.
Om inte de som inte stöttade Lenita Ericson klarar av att acceptera mötets vilja, och således också partiets vilja, så kommer det att bli tungrott för den nya ledningen och det skulle bara skada partiet. Förhoppningsvis klarar samtliga socialdemokrater i Luleå Kommun att stå upp för det och lägga gammalt groll åt sidan.
Något som är positivt när den blir denna typ av interna kamper om olika positioner är ju faktiskt att den som väl blir vald har höga förväntningar på sig att prestera. Lenita Ericson kommer att behöva visa att hon verkligen förtjänade att få detta förtroende. Det bådar gott för ett starkt ledarskap, just för att det finns så stora förväntningar att leva upp till. Tiden får utvisa om mötet gjorde rätt val, men tills vidare måste hela partiet visa sitt stöd och respekt för Ericson och Hansson.