17 april är det dags för regeringen att lägga sin ekonomisk-politiska vårpropositionen på riksdagens bord.
Den brukar mest vara ett inriktningsdokument med förslag till riktlinjer för budgetpolitiken, bedömningar av det ekonomiska läget och beskrivningar av de stora utmaningarna.
Därutöver brukar det göras vissa småjusteringar av de statliga anslagen som kan behöva göras under innevarande budgetår.
Det normala är dock att de avgörande besluten kommer i den stora budgetpropositionen (höstbudgeten), som i år presenteras 20 september. Där redovisas insatserna på samtliga 27 statliga utgiftsområden, alltifrån barnbidrag och försvar till pensioner och polis.
I år finns det emellertid mycket starka skäl för att göra en del rejäla satsningar redan i vårbudgeten. Icke minst behövs en kraftinsats för att klara kvaliteten i vård, skolor och omsorg.
Regeringens höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner under 2023 (ungefär sex miljarder kr) räcker inte på långa vägar för att täcka behoven och de växande underskotten.
SKR (Sveriges kommuner och regioner) har länge larmat om läget.
2 november skickade man en hemställan till den då nyutnämnda finansministern Elisabeth Svantesson (M). SKR pekade på att den försämrade konjunkturen, i kombination med pris- och löneökningar, kommer att "kraftigt påverka" ekonomin de kommande åren.
Skatteunderlaget krymper samtidigt som kostnaderna ökar. Enligt SKR förväntas årliga underskott i välfärdssektorn på omkring 20-30 miljarder kr.
Det ställer landets kommun- och regionpolitiker inför ett svårt val.
Antingen så tvingas de att skära i verksamheten, vilket får som följd att det blir längre köer till sjukvården, ännu mer stressad hemtjänstpersonal och större barngrupper i förskolan. Eller så tvingas de att höja kommun- och regionskatterna mycket kraftigt, vilket slår extra hårt mot låginkomsttagarna och de som saknar marginaler.
Ingetdera är särskilt tilltalande.
Därför behövs betydligt större höjningar av statsbidragen än vad som var fallet i statsbudgeten för 2023. Och de behöver komma så snabbt det bara går. Vårpropositionen är ett utmärkt tillfälle.
I ett läge med stigande arbetslöshet och vikande konjunktur vore det dessutom smart konjunkturpolitik att ge landets kommuner och regioner ett ordentligt extratillskott.
Kommunala skattehöjningar och/eller personalnedskärningar riskerar att fördjupa nedgången i svensk ekonomi och skapa ännu värre problem på arbetsmarknaden.
Kort sagt: En snål politik mot kommuner och regioner kan bli direkt kontraproduktiv och straffa hela samhällsekonomin mycket hårt.