I måndags inledde Europaparlamentet en ny session i Strasbourg. 751 folkvalda ledamöter från EU:s 28 medlemsländer samlas.
Dagordningen är en fin illustration av EU:s roll. Den rymmer bland annat rapporter om kampen mot cyberbrottslighet, EU:s relationer med ASEAN (det asiatiska frihandelsområdet) och kvinnors ekonomiska ställning.
Annorlunda uttryckt: EU handlar om alltifrån gemensamma tag mot gränsöverskridande brottslighet och utrikeshandel till jämställdhetspolitik.
I det sistnämnda fallet är det för övrigt den svenska parlamentarikern Anna Hedh (S) som sköter föredragningen under måndagen, vilket känns rätt.
Sverige är EU:s mest jämställda land, enligt EIGE (det europeiska institutet för jämställdhet). Gapet mellan löner och pensioner är mindre mellan män och kvinnor i Sverige än i övriga EU.
Därför känns det som att Hedh och svensk socialdemokrati har en del att lära ut till Europa om vikten av en jämställd föräldraförsäkring, en välutbyggd barnomsorg, särbeskattning och annat som stärkt svenska kvinnors ställning i arbets- och samhällslivet.
• • •
Att påverka EU-besluten och driva på i en annan riktning är inte heller en omöjlighet.
Under förra veckan hängde jag med en norrbottnisk S-delegation till Östersjökommissionen, EU:s regionkommitté och North Swedens kontor i Bryssel – tre uttryck för det som brukar beskrivas som ”regionernas Europa”.
Slående är att det inte sällan är lättare att få genomslag för de regionala stridsfrågorna i Bryssel än i det egna landets huvudstad.
Till exempel är ”Northern Sparsely Populated Area” (glesbygden i norra Europa) numera ett begrepp i EU:s strukturpolitik.
Ett annat exempel är Norrbotniabanan. Regionens företrädare argumenterade, uppvaktade och nätverkade – och trägen vann. Den bottniska korridoren (med Norrbotniabanan) har blivit en viktig del av EU:s framtida infrastrukturnätverk.
Med andra ord: Det har betydelse att norra Sverige finns på plats och tar fajten i Bryssel. Även EU:s strategiska framtidsbeslut påverkar möjligheterna till regional utveckling.
• • •
En som länge stridit för Norrlands intressen i EU är S-veteranen och Europaparlamentarikern Jens Nilsson, Östersund.
Vid ett möte i Bryssel berättar han om sitt arbete med EU:s vägpaket och de så kallade cabotagereglerna, som har stor betydelse för åkerinäringen i hela Sverige, inklusive Norrland.
Nilsson har täta kontakter med Transportarbetareförbundet och vill få bort det systematiska utnyttjandet av cabotagereglerna och den illojala konkurrensen.
Svenska jobb och seriösa åkeriföretag slås ut när östeuropeiska fordon stationerar sig i Sverige och dumpar priserna med hjälp av låga löner och sämre villkor.
Därför krävs en uppstramning av regelverket som tar sikte på att skapa likvärdiga konkurrensvillkor för företagen och vettiga arbetsvillkor för alla anställda.
• • •
En annan snackis i Bryssel just nu är revideringen av utstationeringsdirektivet.
Det handlar om vilka löner och villkor som ska gälla om exempelvis lettiska byggnadsarbetare utför arbeten i Sverige. Hemlandets eller värdlandets?
I Bryssel träffar jag Marita Ulvskog (S), som är tjänstgörande ordförande i Europaparlamentets tunga och viktiga sysselsättningsutskott.
Hon har exakt samma linje som den svenska fackföreningsrörelsen. Löntagare ska ha samma lön för samma arbete på samma plats.
EU-medborgare som jobbar i andra länder ska inte medverka till dumping av löner och sociala villkor i värdlandet.
Ambitionen är att utskottet ska rösta om det nya direktivet 16 oktober. Därefter blir det så småningom behandlingen i plenum.
Utgången är inte given. Som i alla politiska processer blir det en dragkamp mellan olika intressen.
Dels finns en traditionell höger-vänster-dimension. Marknadsliberalerna vill ha så få regleringar som möjligt på EU:s inre marknad.
Dels finns en spänning mellan öst och väst. Polen, Slovakien eller Tjeckien upplever inte samma problem med lönedumping som Sverige, Holland eller Danmark.
Ulvskog och S-folket hyser dock förhoppningar om att kunna bilda allianser med mer socialt orienterade och fackföreningsvänliga delar av borgerligheten i EU.
Klart är under alla omständigheter att det slutgiltiga beslutet kommer att påverka vardagen i hela Sverige, vilket understryker vikten av att fler intresserar sig för vad som sker i EU-maskineriet.
Utstationeringsdirektiv, cabotagebestämmelser, regler för sophantering, kemikaliepolitik och annat som avhandlas under parlamentssessionerna i Bryssel och Strasbourg spelar roll för verkligheten i Jokkmokk, Överkalix och Pajala.