De politiskt obundna förlorade Piteå, vilket återigen bevisar att politiken inte kan vara ”neutral”. Levande Kyrka i Piteå församling (LKPF), som gått till val på att vara partipolitiskt obundna men som under sommaren uppmärksammades ha en stor andel personer på sin lista som i ordinarie val kandiderat för Kristdemokraterna, tappade nästan tio procentenheter i valet.
Kyrkovalet 2017 fick LKPF hela15,20% medan de nu endast fick 5,77% och således tappade de två av sina fyra mandat i kyrkofullmäktige. Även gruppen POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) backade stort, från förra valets resultat på 20,76% till 15,48%. Denna grupp tappar också två mandat.
De som plockade upp dessa mandat var dessvärre inte Socialdemokraterna, även om S ökade marginellt (från 50,29% till 50,89%). Vänstern i Svenska kyrkan och Centerpartiet gick det däremot bra för. Vänstern (som sist fick 7,56%) ska se resultatet i år (12,98%) som en stor seger. Centerpartiet (som inte ställde upp sist) fick 11,16%.
Sverigedemokraterna å andra sidan verkar inte ha lyckats övertyga Piteåborna trots att partiet på nationell nivå satsat stort på kyrkovalet. SD fick endast 3,73% av rösterna i valet till kyrkofullmäktige i Piteå. Sammanfattningsvis skulle alltså inte Sverigedemokraterna komma in om kyrkovalet hade så som i riksdagsvalet att det fanns en spärr på 4%. De som kallar sig politiskt neutrala synades, och S fick över hälften av alla röster.
Socialdemokraterna i Piteå ska känna sig stolta över detta valresultat. Såg det ut såhär i övriga val vore man inte ledsen. Samtidigt var valresultatet (som väntat) lägre än vid ordinarie val och S i Piteå kan inte anta att de ska få över femtio procent i kommunvalet om ett år utan hårt arbete.
Spännande att se på i övrigt är Älvsby församling. I Älvsbyn ökade det procentuella valdeltagandet och Socialdemokraterna ökade från de 50,93% de fick i kyrkovalet 2017 till 53,07% denna gång. Detta kan S i Älvsbyn se som en stor seger, men i antal röster fick partiet faktiskt tre röster färre än sist.
Antalet röstberättigade i Älvsbyn var nämligen så pass många färre (närmare 350 personer, som då antingen gått ur Svenska kyrkan, avlidit eller flyttat från Älvsbyn) att det procentuella valdeltagandet ökade trots att antalet personer som röstade var färre än sist. S i Älvsbyn fick tre röster färre nu än 2017 men ökade alltså ändå i procentuellt stöd med mer än två procentenheter. Det kan låta snurrigt, men detta är något av de tydligaste exemplen på att varje röst spelar sjukt stor roll när valdeltagandet är lågt.
S i Älvsbyn ska givetvis ändå se det som en seger. Tappet i antal röster hade kunnat vara mycket större, så pass stort att det synts även på procentuell nivå. Centerpartiet och Sverigedemokraterna gick det betydligt sämre för och det syns i den preliminära mandatfördelningen.
Kyrkovalet i vårt område var sammanfattningsvis en seger för främst socialdemokratin och för vänstern. Annat går inte att säga. Nu kan vi lämna valrörelse-hetsen bakom oss, men vi får även hoppas att intresset för kyrkopolitiken ändå hålls varmt under hela mandatperioden både från medlemmars, medborgares, och medias sida.