Sveriges corona-strategi har gått från att väcka beundran över hela världen, till att bli utskälld i våra grannländer, för att nu implementeras i land efter land. "I dag följer alla länder i Europa mer eller mindre metoden från den svenska modellen - men ingen skulle erkänna det. Det är inte politiskt korrekt", säger Antoine Flahault, professor i epidemiologi vid universitetet i Genève, till SvD.
En av de hårdaste kritikerna mot den svenska strategin har varit Joacim Rocklöv, professor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Han stack ut tidigt under corona-rapporteringen med citat som var enkla att göra rubriker av och han fick snabbt ett enormt genomslag. Kanske är han i dag den som, mer än någon annan, Umeå universitet förknippas med?
I mars påstod Rocklöv att Sverige "ligger två till fyra veckor efter Italien". Enligt en icke vetenskapligt granskat rapport hävdade Rocklöv, och hans kollegor vid Umeå universitet, att tiotusentals IVA-platser kunde behövas. Under våren hade Sverige hade som mest runt 500 coronapatienter inlagda på IVA.
Rocklöv skrev också debattartiklar med ett gäng forskare som kallades de 22. De kallade Folkhälsomyndigheten för "tjänstemän utan talang" och kritiserade bland annat att Folkhälsomyndigheten räknat fel. Men debattartikeln som kritiken framfördes i innehöll så grova fel att den fick rättas samma dag.
Nu, när smittspridningen är betydligt lägre och debatten har lugnat ner sig, är Rocklöv självkritisk. Hans inlägg bidrog till att sprida onödig oro och till att polarisera debatten, säger han till SvD. I en debattartikel som Rocklöv skrev under stod det att alla skolor och restauranger borde stängas. Nu medger han att han skrev under trots att han inte tyckte så.
"Det var en väldigt upptrissad situation. Många var nog känslomässigt påverkade i alla läger. Allting gick väldigt snabbt i den fasen" säger han. Agerandet inger inte direkt förtroende. Dock får man ge Rocklöv att det är starkt att vara öppet självkritisk nu, det är inte många som skulle göra det. Men kanske är det inte bara debattörernas fel att debatten blev så polariserad?
Under våren hände det ofta att utländsk media lyckades bättre än svensk media med att skapa förståelse både för Sveriges strategi och alternativa synsätt. Det var i längre intervjuer med öppnare frågor som var ute efter att förstå snarare än att ställa till svars. Ett format som det borde finns utrymme för även i svensk media.
Att de 22 forskarna, där Rocklöv ingick, blev Folkhälsomyndighetens huvudkritiker och att de gjorde bort sig så kraftigt gjorde att vi under våren inte fick en ordentlig debatt om strategin. Det är synd.
Just nu är smittspridningen lägre och världens blickar riktas återigen mot Sveriges strategi. Men corona är inte över och inför de problem som samhället ställs inför behöver vi forskare som tar den tredje uppgiften, att sprida kunskap, på allvar. Forskare måste dock alltid fundera över hur, när och på vilket sätt de deltar i debatten. När det blåser som mest är det som viktigast att hålla huvudet kallt och låta debatten utgå från fakta, inte från känslor.