Naiv privatiseringspolitik

OPPOSITIONSLEDAREN. Nya M-ledaren Ulf Kristersson har bland annat en bakgrund som socialborgarråd i Stockholm 2006-2010. Om denna period av hans liv handlar dagens ledare.

OPPOSITIONSLEDAREN. Nya M-ledaren Ulf Kristersson har bland annat en bakgrund som socialborgarråd i Stockholm 2006-2010. Om denna period av hans liv handlar dagens ledare.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ledare2017-12-20 23:30
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Aktuellt i Politikens reporter Jan Söderström har gjort en intressant granskning av privatiseringspolitiken under M-ledaren Ulf Kristerssons tid som socialborgarråd i Stockholm.

Ett tankeväckande exempel är överlåtelsen av LSS- och hemtjänstverksamhet till företaget Freja Assistanstjänst AB år 2008.

Ägaren till Freja betalade bara totalt 3 000 konor (!) för att ta över verksamheten. Sedan dess har företaget gjort 19,2 miljoner i vinst. 13 miljoner har plockats ut som vinstutdelning.

Kort sagt: Skattepengar, som är avsedda för personer med funktionsnedsättningar och åldringar som behöver hjälp, har istället gått rakt ned i fickorna på den privata ägaren.

Nuvarande borgarrådet Mirja Räihä (S) reagerar med rätta mot affären.

”För mig är det ofattbart. Hur kan man ha sådana vinster när den kommunala hemtjänsten går på knäna”, säger hon till Aktuellt i Politiken.

2016 kritiserades verksamheten även av stadsdelsnämnden.

”Verksamheten uppfyller inte kravet på utbildad personal enligt kontraktet”, skrev nämnden.

Freja är dessutom inte det enda företag som tagit ut stora vinster efter Ulf Kristerssons ”avknoppningar”. Totalt handlar det om elva olika bolag som tagit hand om förskolor och hemtjänst.

”Klart är att mångmiljonbelopp tas ut ur verksamheten och vinstmarginalerna tidvis är mycket stora, i flera fall 17-27 procent”, skriver Aktuellt i Politiken.

Det säger mycket om den naivitet och aningslöshet som har funnits hos Ulf Kristersson och alliansen när det gäller att släppa in vinstdrivande företag i välfärdssektorn. Enskilda lycksökare har gått in och skurit guld med täljkniv – och jakten på vinst har inte sällan skett på bekostnad av kvaliteten för brukarna och arbetsvillkoren för de anställda.

Det är direkt stötande att en väl fungerande verksamhet realiseras bort för 3000 kronor och att en enskild ägare sedan gör miljonklipp på skattebetalarnas bekostnad.

Uppenbarligen finns också stöd för den kritiken hos stora delar av svenska folket – och även bland borgerlighetens kärntrupper.

I somras presenterade opinionsinstitutet Novus en mätning som visar att en majoritet av väljarna vill att vinster inom skola, vård och omsorg ska begränsas eller förbjudas helt.

”Det mest överraskande är att mer än 6 av 10 borgerliga väljare – 63 procent – anser att vinster bara ska tillåtas om dom återinvesteras i verksamheten”, sa Arne Modig, opinionsanalytiker på PR-firman Greatness, en av de som beställt opinionsundersökningen, i en SVT-intervju.

Det är tydligt att svenskarna har en grundmurat solidarisk uppfattning.

Skattemedel, som är avsedda för välfärden, ska användas till vård, skolor och omsorg – inte för att gynna enskilda intressen.

Det borde föranleda viss tillnyktring i privatiseringsdebatten. Ja, det är bra med mångfald och alternativ. Men nej, alla privata aktörer är inte bra eller seriösa.

Det är också bakgrunden till det förslag om vinstreglering som civilminister Ardalan Shekarabi (S) nu bereder i regeringskansliet. Siktet är inställt på att lägga en proposition i mars nästa år.

Synd är dock att det gått politiskt troll i frågan och att partierna (både till höger och vänster) inlett ett skyttegravskrig i frågan.

Det hade varit bra om en bred riksdagsmajoritet kunnat enas om en ordentlig reglering av den privata välfärdssektorn.

Av opinionsmätningarna att döma har ju en sådan linje ett starkt stöd även bland traditionella alliansväljare.

Läs mer om