Jag är inte galen, inte någon förnekare av klimatförändringarna. Jag vill att den här planeten ska överlämnas till kommande generationer i ett schysst skick. Men Miljöpartiet gör mig ändå nästan alltid irriterad.
Sverige är ett av de länder som producerar den grönaste energin. Och Norrbotten är den region som i sin tur står för den avgjort största produktionen av denna energi. I norra Sverige vårdar vi och tar till vara naturresurser.
Vi bor glest och trivs med det. Men vi vill kunna lämna vårt hus ibland och det förutsätter transportmedel. Och vi fattar att kollektivtrafik måste bära sig sett till antal människor som brukar den och därför är vi okej med att behöva ta bilen.
Vi har även förstått att vi aldrig kommer prioriteras när ny järnväg ska till. Vi har tjatat om Norrbotniabanan så länge att sörlänningar på riktigt tror att den redan är på plats. Men vi har accepterat läget, så när vi ska resa inrikes söderöver flyger vi, motvilligt.
Våra bilars drivmedel som vi måste ha i brist på tunnelbana eller på grund av för långa avstånd för att cykla. Flygen vi tvingas ta för att ingen brytt sig om att lägga räls hit upp under de hundratals år som Sverige varit ett I-land. Allt det ska vara dyrare, beskattas hårdare. Det är ett pris vi förväntas betala, för bil och flyg måste bli mindre attraktiva alternativ. För planetens skull.
Som om vi hade alternativ. Det är ju det vi inte har. Man kan inte kalla straffbeskattning av det ena för ekonomiskt incitament att bruka det andra, om alternativen inte finns. Det handlar inte heller om att skapa en efterfrågan. Norrbotniabanan har efterfrågats längre än Miljöpartiet funnits.
Fram tills alternativ finns ska vi antingen pröjsa eller låta bli att röra på oss, någonsin. För planetens skull. Det är inget annat än kränkande. Men jag förstår välviljan. Att man vill göra något åt saken, när skogarna brinner och sälar är ledsna.
Och ja, bilen är absolut en lyxvara. I Stockholm. Flygbiljetter är i högsta grad något man “unnar sig”. I Stockholm. Jag vill som sagt också miljön väl. Jag vill inte heller att sälar ska dö och skogar brinna.
Det är därför bilden av Miljöpartiet som det enda miljöpartiet är förödande för svensk politik. Samtidigt som det givetvis vore ännu värre för svensk klimatpolitik om, som vi många befarat, Moderaterna nu bildar regering med stöd av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.
M, som vill slopa flygskatten helt för att ett flygbolag hotade att dra in direktflygen till Las Vegas. KD, som föreslog sänkt dieselskatt som politisk lösning på böndernas dåliga skörd efter sommarens torka. SD, som ju på riktigt har klimatförnekare i den yttersta partitoppen.
Vad som behövs är Socialdemokratisk miljöpolitik. En medvetenhet om att alternativen varken kan vara att straffbeskatta eller blunda. För att stoppa den ökande polariseringen inom miljödebatten, och för att möjliggöra hållbar tillväxt i hela landet.