Fackförbundskongresserna avlöser varandra denna vår – och förändringens vindar blåser bland fackförbundstopparna. Vid Seko-kongressen 24-27 april valdes Valle Karlsson till ny förbundsordförande efter avgående Janne Rudén.
Även i IF Metall blir det tronskifte. Marie Nilsson förväntas ta över ordförandeklubban från Anders Ferbe i samband med kongressen 19-22 maj. Och vid Livsmedelsarbetareförbundets kongress, som genomförs i Malmö 4-8 maj, föreslås Eva Guovelin som ny förbundsordförande.
Kongresserna handlar emellertid inte bara om personförändringar och val av nya förbundsledningar. Livs kongress, som har temat ”Med smak på framtiden”, ska även behandla 201 motioner och tre kongressrapporter.
Den som fördjupar sig i motionsskörden får en bra bild av vilka frågor som diskuteras på arbetsplatserna och har betydelse i löntagarnas verklighet. Det handlar om arbetstider, semestervillkor, arbetsmiljö, företagshälsovård, tandvårdsförsäkringen och en rad andra frågor. Vi får lära oss att arbetslivets vardag inte är problemfri.
Tag bara frågan om mjöldamm. En motionär påpekar att bagare, en av medlemsgrupperna inom Livs, löper dubbelt så stor risk som befolkningen i stort att drabbas av astma och tre gånger så stor risk att få eksem. Motionären vill därför sänka gränsvärdet för inhalerat mjöldamm.
I sitt svar menar dock förbundsstyrelsen att det egentligen inte är fel på gränsvärdet.
”Många arbetsgivare prioriterar istället bort frågan på grund av ekonomin”, konstaterar förbundsstyrelsen.
Därför vill förbundsstyrelsen använda Arbetsmiljöverket och tillämpa de föreskrifter som redan finns betydligt tuffare än i dag.
Arbetsmiljön har förvisso gjort stora framsteg i Sverige. Hårt facklig-politiskt arbete under hundra år har gett resultat. Men diskussionen om mjöldammsallergier i bageri är ett exempel på att det återstår massor av förändringsarbete. Det finns fortfarande yrkesgrupper som riskerar att få allvarliga astma- och andningsbesvär på grund av sitt jobb.
Vanliga luftvägsallergener i svensk arbetsmiljö är bageridamm, hårdplaster, vissa pälsdjur och organiskt damm i lantbruksmiljö.
Åtta år med alliansstyre innebar att det blev mindre resurser för arbetslivspolitiken och Arbetsmiljöverket. Direkt efter regeringsskiftet 2006 kapade de borgerliga bort en tredjedel av Arbetsmiljöverkets budget! Men det är något som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och den nya regeringen har ändrat på.
Arbetsmiljöverket fick extrapengar redan 2015 – och under år 2016 anställdes och utbildades 100 nya arbetsmiljöinspektörer.
Det är resurser som ökar möjligheterna att slå ned på dåliga arbetsmiljöer och att driva på för bättre arbetsmiljöer lokalt.
På samma sätt som det finns en nollvision för trafikpolitiken behövs en nollvision för arbetsmiljön. Ingen ska behöva dö, skada sig allvarligt eller bli kroniskt sjuk på grund av sitt arbete. Det gäller att göra allt som går för att modernisera och utveckla arbetslivet.
På det glada 1980-talet talade både fack, arbetsgivare och politiker om ”det goda arbetet” som en framtidsvision. Det måste vara målet även i dagens samhälle.
Motionerna till Livs kongress i Malmö och andra fackliga sammankomster denna vår 2017 är en påminnelse om att mycket mer måste göras.