Det blev en märklig debatt om ord under Folk och försvars konferens i Sälen. Statsminister Stefan Löfven använde följande formulering när han beskrev det säkerhetspolitiska läget:
”Ett enskilt militärt angrepp direkt mot Sverige är osannolikt. Men vårt land blir oundvikligen påverkat om en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i vårt närområde. Och om ett lands försvarsförmåga ska vara god över tid, så måste långsiktighet sättas före önsketänkande.”
Det fick de borgerliga partierna att gå i taket som menar att Löfven istället borde ha använt försvarsberedningens formulering om att ”ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas”, som de hävdar är skarpare.
De borgerliga partierna har emellertid svagt stöd i semantiken (vetenskapen om den språkliga betydelsen) och sannolikhetsläran.
TT (Tidningarnas Telegrambyrå) har intervjuat professorerna för att reda ut begreppen.
”Som specialist skulle jag nog säga att det låter ännu mer otroligt att något ska hända om man säger att det inte kan uteslutas”, säger Tom Britton, som är professor i matematik och expert på sannolikhetslära.
Det är sannolikt ännu osannolikare att något ska hända om man använder formuleringen ”kan inte uteslutas” jämfört med om man säger att det är ”osannolikt”. Det är inte många saker som helt kan uteslutas.
”Det är inte självklart att man skärpt det när man gått över till kan inte uteslutas. Samtidigt spänner man över ett bredare spektrum av möjligheter. Om det är 50 procents chans att något ska hända, så kan man ju inte utesluta det. Men inte heller om det är två procents chans, medan osannolikt kanske innebär fem procents chans”, säger Britton till TT.
Björn Melander, som är professor i svenska språket vid Uppsala universitet, håller med.
”Om något är osannolikt så kan det ju hända, men om det inte kan uteslutas så talar vi matematiskt om en mindre möjlighet”, säger Melander till TT.
Därmed borde vi kunna lägga denna semantiska diskussion till handlingarna. Den säger mer om de borgerliga partiernas behov av att profilera sig inför höstens val än om den faktiska innebörden av den S-ledda regeringens försvars- och säkerhetspolitik.
Det råder nämligen ingen tvekan om att regeringen Löfven medverkat till att stärka försvarsmakten efter de borgerliga regeringsåren 2006-2014.
”Efter neddragningsåren kommer nu totalförsvaret att få ytterligare 26 miljarder kronor under perioden 2015–20”, framhöll Löfven i sitt anförande i Sälen.
Vidare pekade han på att nytt regemente snart kommer att invigas på Gotland (det första sedan andra världskriget), att värnplikten återinförts och att Sverige genomfört den största militära övningen i landet på över 20 år, Aurora 17.
Det visar att den S-ledda regeringen tar försvars- och säkerhetspolitiken på absolut största allvar och att det skett ett trendbrott efter alliansens regeringsperiod. Nu har Sverige en regering som prioriterar investeringar i vård, skolor, omsorg, försvar, polis och andra delar av den gemensamma sektorn före stora skattesänkningar.