Krisen i Venezuela fördjupas. Snart är man kanske på väg att korsa gränsen mellan det som kallas inre oroligheter och inbördeskrig.
President Nicolas Maduro, som tog vid efter Hugo Chávez som avled 2013, anordnade ett val för att utse en författningsförsamling. Eftersom oppositionen har majoritet i parlamentet funderade Maduro ut ett sätta att runda den folkvalda församlingen. Och det blev alltså val av en författningsförsamling som har rätt att skriva om grundlagarna efter de direktiv regeringen kommer med. Oppositionen bojkottade valet. Grannländerna protesterade, liksom USA och EU.
Venezuela är ett land i djup kris och inte bara politiskt. Arbetslösheten har stigit kraftigt, det är brist på mat, vårdcentraler och sjukhus larmar om att det är slut på mediciner. Våldet har också ökat. När staten sakta faller sönder ser extremister och gangsterligor en öppning.
I ett uttalande slår EU fast att det är regeringen i Venezuela som har ansvaret för att upprätthålla lag och ordning i landet. Det är regeringen som ska säkra rätten till yttrandefrihet och fredliga demonstrationer.
EU menar också att ett val som gått till på ett orättfärdigt sätt och med hjälp av våld inte kan vara en del av lösningen för landets framtid.
Även utrikesminister Margot Wallström (S) är kritisk:
– Inrättandet av denna nya församling i syfte att skriva om landets grundlag hotar det demokratiskt valda parlamentets ställning och är ingen lösning på den djupa kris landet befinner sig i. Istället har detta förvärrat den politiska splittringen och ytterligare eroderat regeringens politiska legitimitet.
Men president Nicolas Maduro viftar bort all kritik och låter ungefär som Bagdad-Bob, den talesman i Irak som timmarna före sammanbrottet förkunnade att segern var nära.
Det finns ett mönster i hur auktoritära regimer agerar. De angriper domstolarna och medierna, just för att de ska vara oberoende i sin granskning. En högernationell regering liksom en som tror på vänsterdiktatur ser oberoendet som en utmaning mot makten. Och så är det ju. Jurister och journalister som granskar makten är ett latent hot mot de styrande. Nu kan man vänta en ny våg av repression i Venezuela. Motsättningarna stegras och offren blir allt fler.
Venezuelas statsåklagare Louisa Ortega säger att hon inte kommer godkänna den nya författningen, enligt nyhetsbyrån AFP.
Hon menar att den nya författningsförsamlingen, med rätt att skriva om grundlagen efter regeringens önskemål, inte är legitim och att presidenten har ”ambitioner som en diktator”.
Olika militärjuntor och högerdiktatorer var länge en svår plåga i Latinamerika. Men demokratin segrade i land efter land, vilket överraskade många som trott att en väpnad revolution var enda vägen till frihet. Nu kan man bara hoppas att demokratins krafter ska segra även i Venezuela. Landet behöver inte Maduro, inte heller några av den yttersta högerns företrädare.