Den senaste tiden har det duggat av budgetnyheter från regeringen. Tyvärr har strömmen av pressmeddelanden varit så strid att en del viktiga förändringar nästan försvunnit i nyhetsrapporteringen.
Ett exempel är beskedet om höjningen av lönebidraget för personer med funktionsnedsättningar. I budgetpropositionen meddelar regeringen att taket för bidraget ska höjas successivt från dagens nivå på 17 100 kronor till 20 000 kronor per månad år 2020.
Det är en mycket välkommen insats för människor som av ett eller annat skäl har svårt att ta sig in på den ordinarie arbetsmarknaden.
Höjningen av lönebidragstaket kommer att underlätta för idrottsklubbar, handikappföreningar, bildningsförbund, församlingar och andra ideella organisationer att erbjuda jobb till personer med funktionsnedsättningar.
Betydelsefullt är att regeringen även tillskjuter mer pengar till Samhall för att möjliggöra fler jobb för människor som har det tufft på den vanliga arbetsmarknaden.
Utöver sitt nuvarande uppdrag ska Samhall öka antalet anställda med skyddat arbete med 1 000 personer under 2018 och ytterligare 1 000 personer under 2019.
Faktum är att det är de första ordentliga insatserna på många år.
Samhalls verksamhet bygger på ett särskilt arbetsmarknadspolitiskt uppdrag som kräver ersättning från staten.
Men varken uppdraget eller ersättningen har justerats sedan 2009 – och bolagets ekonomiska förutsättningar att uppfylla uppdraget har således försvagats.
På samma sätt har det varit med taket för lönebidragen. Det låg stilla under hela den borgerliga regeringsperioden 2006-2014.
2017 skedde en mindre uppräkning från 16 700 kr till 17 100 kr per månad. Men det motsvarade inte på långa vägar den urholkning av bidraget som har skett under tio långa år.
Nu sker emellertid en stegvis uppräkning som kommer att återställa lönebidraget till en mer värdig nivå.
Det är en politik som är bra för alla inblandade intressen.
Enskilda individer får chansen att komma ut och göra nytta i arbetslivet. Föreningslivet får folk som kan hjälpa till på kanslierna och med enklare sysslor. Samhället får uppleva hur människor går från passivitet till en mer aktiv tillvaro.
Just nu går den svenska arbetsmarknaden som ett lokomotiv. Sedan 2014 har det tillkommit ungefär 200 000 nya jobb.
Men det gäller att se sanningen i vitögat. Det finns grupper som har det svårt på arbetsmarknaden, oavsett konjunkturläge och hur mycket regeringen än satsar på yrkes- och arbetsmarknadsutbildning.
Statistiken från Arbetsförmedlingen är glasklar. I befolkningen i sin helhet (i åldern 16-64 år) är sysselsättningsgraden 79 procent, enligt en rapport i april 2017
Bland personer med funktionsnedsättningar är den 62 procent, och bland personer med nedsatt arbetsförmåga är bara 58 procent sysselsatta.
Arbetslösheten är högre bland personer med funktionsnedsättningar.
I befolkningen i stort var arbetslösheten 7 procent under 2016 och bland personer med funktionsnedsättningar var den 10 procent.
Därför behövs Samhall, lönebidragsanställningarna och liknande insatser även i det moderna arbetslivet.
Det är, trots allt, bättre att människor jobbar 100 procent av sin förmåga via Samhall eller lönebidragsjobb än att de inte jobbar alls.
Subventionerade anställningar är ett vettigare alternativ än att låta fler individer hamna i utanförskap och passivt bidragsmottagande.