I sitt installationstal på S-kongressen 1996 talade den då nyvalde S-ledaren Göran Persson om sina idéer om det gröna folkhemmet. Han markerade att Sverige skulle göras till ”ett mönsterland för en ekologiskt hållbar utveckling”. Ett inslag i den nya politiken blev Klimp, ett statsbidrag till lokala klimatsatsningar. Energi- och trafiksystem, avfallshantering, bostadsområden, offentliga lokaler och annat skulle miljöanpassas.
Efter regeringsskiftet 2006 skrotades emellertid Klimp. Alliansregeringen valde att prioritera stora skattesänkningar före investeringar i det hållbara samhället. Med Stefan Löfven (S) och Isabella Lövin (MP) vid regeringsrodret har emellertid miljö- och klimatpolitiken fått en nytändning.
Årets statsbudget bådar mycket gott. Regeringen vill satsa ytterligare fem miljarder kronor på miljö- och klimatarbetet i Sverige och internationellt för att minska utsläppen och skapa jobb och utveckling i Sverige. Det handlar bland annat om åtgärder för renare hav, för solceller, för fler laddstolpar, lokala klimatinvesteringar och stöd till att minska industrins utsläpp, det så kallade Industriklivet.
Hoppingivande är dessutom att svensk industri verkar vara med på de miljöpolitiska noterna. Till exempel gör ståljätten SSAB tummen upp för Industriklivet.
”Vi välkomnar regeringens initiativ och konstaterar att nationella insatser från staten, forskningsinstitut och högskolor kommer att behövas under lång tid för att vi ska kunna förverkliga vårt, LKAB:s och Vattenfalls initiativ för en fossilfri stålindustri”, säger Martin Lindqvist, vd och koncernchef för SSAB.
De enda som inte verkar vara nöjda med miljöoffensiven är oppositionen. I riksdagens partiledardebatt 14 juni snackade Annie Lööf (C) om att regeringen bara ägnar sig åt ”symbolåtgärder”. Isabella Lövin gav dock svar på tal.
”Miljöpartiet har under två och ett halvt år i regering genomfört det som ni inte lyckades med under åtta år i alliansregeringen. Vi har fått igenom ett bränslebyte för att öka inblandningen av förnybart i bensin och diesel, lagt fram förslag till en klimatlag och ökat klimatbudgeten med nästan 82 procent. Vi ska skrota utsläppsrätter och inte sälja dem till investeringsbanker så som ni gjorde under er tid”, replikerade Lövin.
Det som sker när det gäller havsmiljön är verkligen inte heller några ”symbolåtgärder”. Isabella Löfvin och den rödgröna regeringen har medverkat till rejäla ambitionshöjningar både internationellt och internationellt. Efter initiativ från Sverige och Fiji genomfördes en stor havskonferens i FN-regi 5-9 juni. Konferensen resulterade i över 1 300 frivilliga åtaganden från länder, företag, organisationer och andra aktörer som handlar om allt från att minska plast i haven till att stoppa illegalt fiske och stärka skyddet av havsmiljöer. Bland annat satsar Sverige 50 miljoner kronor för insatser mot olagligt fiske. Pengarna går till en ny internationell fond som ska stödja utvecklingsländer som hotas av försämrad havsmiljö.
Parallellt med de internationella insatserna höjer Sverige aktiviteten på hemmaplan. I budgeten för 2018 satsas ytterligare 600 miljoner kronor på åtgärder för rent hav. Med de nya pengarna vill regeringen sanera miljöfarliga vrak, finansiera projekt mot övergödning och stärka skyddet av marina områden.
Sverige kan så klart inte lösa världens miljöproblem på egen hand. Men Sverige kan gå före och visa vägen. Med den rödgröna budgeten tar Sverige dessutom ett rejält kliv framåt i det arbetet.