I måndags bjöd statsminister Stefan Löfven (S) mig och ett gäng andra S-redaktörer på lunch i regeringshögkvarteret Rosenbad. Det var en taggad och laddad regeringschef som tog emot. Löfven tog chansen att beskriva vad som de facto skett under den rödgröna regeringen.
Han pekade på att arbetslösheten är på väg nedåt. Sverige har nu den lägsta ungdomsarbetslösheten på 14 år. Den utlovade ungdomsgarantin är verklighet.
Löfven tryckte även hårt på att regeringen, som ärvde ett budgetunderskott från de borgerliga 2014, nu kan presentera en statsbudget med överskott. Det gör det möjligt att både betala av på statsskulden och satsa på välfärdsreformer.
Faktum är dessutom att det är tredje gången i modern tid som en S-ledd regering vänder ett stort underskott till ett överskott. Både 1982 (efter sex år av borgerligt styre) och 1994 (efter tre år med Carl Bildt som statsminister) fick S ta hand om stora budgetunderskott och hög arbetslöshet.
Vid varje tillfälle har S-ledda regeringar pressat ned både budgetunderskottet och arbetslösheten. Det skedde med Olof Palme och Kjell-Olof Feldt på 1980-talet, med Ingvar Carlsson och Göran Persson på 1990-talet och det sker nu – med Stefan Löfven som regeringschef och Magdalena Andersson som skicklig finansminister.
Något borde det betyda när väljarna ska göra sitt val nästa år.
Fakta sparkar stenhårt. Socialdemokratin har varit bättre än de borgerliga på att hantera fundamenta som jobb, välfärd och ekonomi.
Intressant att notera är att Socialdemokraterna även tar initiativ på områden som traditionellt sett har varit Moderaternas paradgrenar.
- Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har ett stadigt grepp om sin portfölj. Han har fixat höjda försvarsanslag, återinförd värnplikt, stärkt militär närvaro på Gotland och militära samarbeten med omvärlden.
- Vidare har den S-ledda regeringen vässat kriminalpolitiken. Polisen har fått ökade resurser samtidigt som en rad lagar har skärpts. Minimistraffen för typiska gängbrott, som grov misshandel och grovt olaga hot, höjs. Unga brottslingar ska kunna dömas till ett slags övervakning och skyddet för blåljuspersonal ska förbättras. Straffen för grova vapenbrott skärps. En ny samtyckeslag har presenterats.
Det betyder inte mandatperioden bara har varit en dans på rosor. Ett bakslag var när Stefan Löfven tvingades göra sig av med Anders Ygeman och Anna Johansson som inrikes- respektive infrastrukturminister i spåren efter skandalen vid Transportstyrelsen.
Då log många borgerliga strateger i mjugg. Men de ska inte vara för glada. De borgerliga kommer inte att slippa den folkligt populäre Ygeman under valrörelsen 2018.
Löfven har gett Ygeman en nyckelroll. Han leder en grupp, en slags socialdemokratisk insatsstyrka, med kommunalrådet Bodil Hansson, Sundsvall, Irene Wennemo, statssekreterare i arbetsmarknadsdepartementet, LO-ekonomen Torbjörn Hållö och Malmöpolitikern Luciano Astudillo. Gruppens ska medverka till att tydliggöra S-politiken inför den stundande valrörelsen.
Ygemangruppen har redan haft sitt första möte och presenterat ett förslag.
Det handlar om att skärpningar på området som rör terrorbrott och går ut på att det ska bli möjligt att utvisa även den som redan har fått ett permanent uppehållstillstånd om den bedriver säkerhetshotande verksamhet.
”Genom en sådan åtgärd kan man utvisa en farlig person från landet eller sätta den under speciella skyddsåtgärder som övervakning, avlyssning eller anmälningsplikt”, säger Anders Ygeman.
Det antyder något om S-linjen inför valet 2014.
Parollen ”trygghet i en ny tid” handlar inte bara om traditionella S-frågor som arbetsrätt, sociala försäkringar och generell välfärdspolitik. Den rymmer även tuffare tag mot brottslighet och terrormisstänkta. Vanligt folk ska kunna känna sig trygga på gator och torg. Unga tjejer ska inte behöva vara rädda när de går hem på kvällen efter ett bio- eller restaurangbesök.
Vid samtalet med S-redaktörerna påminde Löfven även om borgarnas budgetmotioner. M, KD, L och C har tillsammans presenterat skattesänkningar på sammanlagt 100 miljarder kronor. Det borde bidra till viss eftertanke när väljarna ska göra sitt val 2018.
Det blir inte fler poliser, läkare eller sjuksköterskor med borgarnas skattesänkningar. Istället behövs en politik som prioriterar investeringar i den gemensamma sektorn före nya skattesänkningar.
Av det skälet är det inte konstigt att Löfven och övriga i S-ledningen känner både stridslust, optimism och tillförsikt inför valet 2018. Socialdemokratin har allt att vinna på en valdebatt som handlar om skatter och välfärd. Den borgerliga statsministerkandidaten Ulf Kristersson (M) är tvivelsutan en skicklig politiker. Men han kommer att få svårt att förklara hur blå lågskattepolitik ska fixa problemen i förlossningsvården, sjukförsäkringen eller assistansreformen.
Det går inte ihop.