I början av maj åkte jag och praktikanten Ida Harju Håkansson till Boden. I en källarlokal träffade vi en grupp nyanlända kvinnor från Afghanistan som gick en ABF-kurs för att lära sig mer om datorer och internet.
Det är ett av många exempel på det enastående arbete som görs i den svenska vardagen av ABF och andra bildningsförbund.
Folkbildningsrådets årsrapport är upplyftande läsning. Den organiserade folkbildningen i Sverige består för närvarande av tio studieförbund och 154 folkhögskolor. De gör enorma insatser i alla delar av vårt land.
Studieförbunden arrangerar:
- Cirka 266 600 studiecirklar med totalt nära 1,7 miljoner deltagare, varav 624 111 unika personer.
- Omkring 375 200 kulturprogram med nära 20 miljoner besökare/deltagare.
- Runt 64 000 arrangemang i annan folkbildningsverksamhet med 804 100 deltagare, varav 434 154 unika personer.
De 154 folkhögskolorna har i medeltal per termin:
- Ungefär 30 700 deltagare i långa kurser, varav cirka 41 procent i allmänna behörighetsgivande kurser och cirka 59 procent i särskilda kurser.
- Cirka 75 470 deltagare på korta kurser per år.
Det är en verksamhet som har oerhörd betydelse för både enskilda människor och hela det svenska samhället. Folkbildningen medverkar till att göra Sverige en aning klokare, ljusare och bättre. Studiecirklar och annan verksamheter skapar mötesplatser för människor i alla åldrar. Det handlar om allt från hantverk och amatörteater till föreläsningar, författarbesök och politiska samtalskvällar. Denna verksamhet bedrivs dessutom i alla delar av vårt avlånga land. Bildningsförbunden medverkar till att det finns kulturliv även på orter som befinner sig långt från storstädernas många teaterscener och konsthallar.
Även den rödgröna regeringen inser dessa värden. Regeringen föreslår satsningar på nästan 500 miljoner kronor till folkhögskolor och studieförbund i budgetpropositionen för 2018.
”Den stora satsningen på folkbildningen är ett erkännande. Det är glädjande att det finns ett så starkt förtroende för folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet”, säger Maria Graner, generalsekreterare för Folkbildningsrådet.
Propositionen rymmer bland annat en storsatsning på folkhögskolorna med 5 000 nya platser i allmän och särskild kurs. Vidare vill regeringen förstärka det så kallade utbildningsstödet med 30 miljoner kronor. Pengarna går till folkhögskolor som har deltagare med funktionsnedsättningar.
Regeringen har även noterat det viktiga arbete som studieförbunden gör för asylsökande och nyanlända – till exempel får satsningen ”Svenska från dag ett” extrapengar 2018.
Det är välkomna insatser som ger fler människor möjligheter att växa och utvecklas.
I källarlokalen i Boden handlade det om det digitala utanförskapet. Sverige har moderniserats och datoriserats. Men alla är inte med. Så många som en miljon människor – tio procent av landets befolkning – beräknas leva i ett digitalt utanförskap. Många av dem är äldre, låginkomsttagare och invandrare som har svårt att hänga med och känna sig delaktiga i samhällslivet.
Därför är investeringar i bildningsförbundens verksamhet väl använda slantar.
Utan ABF, Vuxenskolan, Medborgarskolan och andra bildningsorganisationer skulle Sverige bli ett mörkare, tystare och tråkigare land.