När krisen kom var det varken Försvarsmakten eller Säpo som stod i centrum. Frontlinjen utgjordes i stället av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Hur var då vår beredskap? Politiker, från höger till vänster, har under våren tävlat om vem som kunde lova mest resurser till civil beredskap, vård och omsorg. Men nu är det dags att bekänna färg.
När debatten inför höstbudgeten nu börjar har Centerpartiet redan glömt bort våren. Trots enormt folkligt stöd för mer resurser till vård, äldreomsorg och hemtjänst är det sänkt skatt som är viktigast för C. Skatten ska sänkas till en kostnad av åtta till tio miljarder, enligt vice partiledare Anders W Johnsson. Syftet ska vara att öka konsumtionen samt att ”stärka incitamenten för de med lägst inkomster att gå från bidrag till arbete”.
201 000 personer har redan förlorat jobbet denna vår. Beror det på en global pandemi som lett till förändrade beteenden och en global ekonomisk depression? I Centerpartiet idévärld har dessa 201 000 personer valt arbetslöshet och försämrad ekonomi för att de är lata. Så går det när man utgår från sin egna färdigskrivna karta i stället för att lyfta blicken och se verkligheten.
Om C orkade göra en snabb utblick över landet skulle de notera att Vilhelmina, som behövde gå till banken för att ha råd med löner redan före krisen, gjorde ett underskott på 37 miljoner kronor 2019. De bryter nu mot lagen eftersom de inte klarar av att hämta igen underskottet. Där väntar stora nedskärningar och nedläggningar av skolor.
Redan före krisen gjorde 70 kommuner underskott och endast 7 procent av regionerna klarade överskott enligt balanskraven år 2019. Nu är vi mitt uppe i pandemin som är långt ifrån över. Kommuner och regioner kommer att behöva stärka upp sin beredskap ytterligare för att klara nya vågor av smittspridning, enligt SKR. Det kostar.
Regionerna, som ansvarar för sjukvården, kommer trots tillskotten från regeringen, göra underskott med sex miljarder i år enligt SKR. Inför nästa år behövs tillskott med åtta miljarder plus medel för att klara vårdskulden. Detta är alltså bara för att klara av att hålla samma nivå i välfärden som i dag - en nivå som under våren visat sig vara otillräcklig.
Under flera decennier har politiken präglats av nedskärningar i välfärden. Högerregeringar har sänkt skatten, S-regeringar har i stället prioriterat välfärden men har inte varit tillräcklig offensiva i den ekonomiska politiken för att stärka samhället. Priset för det betalar vi här och nu.
Nu är det dags för C att lyfta blicken från deras karta som printades före corona och anpassa den efter verkligheten. Vi vet redan hur sagorna om att skattesänkningar ska leda till mer välfärd slutar. Det går inte att fortsätta med skattesänkningar, gigantiska bidrag till företag och samtidigt tro att välfärden ute i landets ska lösa sig. Samhället blir inte starkare och beredskapen inte bättre av sänkt skatt.
Centerpartiets nonchalans inför behoven i vården, äldreomsorgen, hemtjänsten och skolan hotar välfärden i hela landet. Men vi vet alla att de mindre kommunerna i inlandet och på landsbygden, som hade det tufft redan före krisen, kommer att drabbas allra hårdast. De skolor, vårdcentraler, äldreboenden på landsbygden som hotas av nedläggning nu kommer kanske aldrig tillbaka. Då krävs prioriteringar.