Regeringspartierna är nu överens om att satsa på höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Allianspartierna har tackat ja till att förhandla om bygget, men planerna får inte gå ut över andra delar av landet. Järnvägen behöver rustas i hela Sverige.
Riksdagen tog beslut 1854 om att bygga stambanor. Det var ett framtidsinriktat och djärvt projekt som lyfte och fogade samman landet. Tyvärr har det modet saknats under det senaste halvseklet.
Japan byggde det första höghastighetståget Shinkansen redan 1964. I Europa har Spanien, Frankrike och Tyskland varit tidigt ute, men i Sverige har politikerna inte kommit till skott. Förre finansministern Anders Borg talade till och med för tio år sedan om att vi överinvesterat i järnvägen.
Inget kunde vara mer fel. Årtionden av eftersatt underhåll har gjort störningarna allt fler. Styckning och privatisering av underhållet har förvärrat läget.
Samtidigt är järnvägen populärare än någonsin. Persontrafiken har fördubblats sedan 90-talet och det är fullt både på tågen och på spåren. Det skapar ett stort behov av investeringar i dubbelspår och nya sträckningar.
Det återstår att se om det går att komma överens över blockgränserna den här gången. Socialdemokraterna och Miljöpartiet är åtminstone överens om att försöka, men ambitionsnivån är sänkt.
Höghastighetsbanorna mellan de tre största städerna ska vara klara först 2045 och det är ett orimligt lågt tempo. Det är osäkert hur fort tågen ska kunna köra, men det vore oklokt att bygga nya banor som inte klarar hastigheter över 300 kilometer i timmen.
Ännu värre är att finansieringen är oklar. Risken är stor att de nya banorna slår ut nästan alla andra och mycket viktiga järnvägsinvesteringar runt om i landet. Om de ska finansieras i det nuvarande statliga ramverket blir det bara nålpengar över till resten av Sverige. Det får bara inte ske. Höghastighetstågen får inte bli en gökunge.
Anslagen behöver höjas rejält om bygget ska bli av. I stället för att fortsätta betala av på statsskulden kan finansminister Magdalena Andersson använda pengarna till framtidsinvesteringar i smart infrastruktur. Lånefinansiering är ett annat alternativ som gör att tempot kan höjas och att investeringen inte behöver gå ut över andra angelägna projekt.
Det finns gott om viktiga satsningar som behöver göras om löftet om att hela Sverige ska leva ska infrias. Regeringen har nyligen till EU-kommissionen pekat ut Oslo-Stockholm och Bottniska korridoren som strategiskt viktiga stråk i Skandinavien.
Det finns enligt Trafikverket ingen samhällsekonomisk vinst i höghastighetsbanorna mellan storstäderna. Däremot visar analyser att satsningar både på järnväg Oslo-Stockholm och Bottniska korridoren är lönsamma för samhället.
Innan det kan bli något beslut om att knyta samman de tre storstäderna behövs därför också beslut om investeringar i norra och västra Sverige. De tre storstäderna växer så det knakar utan höghastighetståg, medan resten av landet behöver ny räls för att växa överhuvudtaget.