På måndag, den 6 september, öppnar möjligheten att förtidsrösta i kyrkovalet. Själva valdagen är den 19 september. Kyrkovalet är tyvärr ett val som sällan tas vidare notis om. Rapporteringen inför är ofta svag från medias håll, och valdeltagandet är ofantligt lågt (för att vara ett val Sverige). Senast, 2017, uppgick valdeltagandet till 19% vilket då var det högsta sedan år 1934.
Medierapporteringen spelar gissningsvis stor roll i frågan. Inför riksdags- region- och kommunval får vi medborgare information pumpat från alla olika nyhetssidor och även de politiska partierna är mer heta på att bedriva kampanj inför de valen. Det ligger därför till stor del på både media och partierna att faktiskt uppmärksamma Kyrkovalet. Kyrkan själva är ganska duktiga på det, och på Svenska kyrkans hemsida finns bra med information att få.
Men när man väl blivit varse att det överhuvudtaget är val till Svenska kyrkan är det dock många som undrar varför. Varför är det val till Svenska kyrkan? Borde inte kyrkan vara opolitisk? Det är en åsikt många initialt har. Saken är den att även om man kan tycka att kyrkan borde vara opolitisk så är den inte det. Alla som är medlemmar i Svenska kyrkan betalar också kyrkoavgift, och som medlem ska man ha inflytande över vad pengarna går till. Hur dessa pengar ska fördelas, det är politik. Vilka verksamheter som prioriteras eller dras ner på, är politik.
Svenska kyrkan har genom åren tappat medlemmar. Kanske beror det låga valdeltagandet till viss del på att många funderat på att gå ur, och således låter bli att rösta för att man tänker att man inte bryr sig om verksamheten om man ändå tänkt gå ur. Men så länge man är medlem bör man faktiskt ta tillvara på sin rösträtt. Och i grunden är nog ingen så obrydd som man kanske inledningsvis tänker att man är.
Att betala in pengar och sedan strunta i vad pengarna används till är dumt. Det är dessutom så att om man bara funderar en sväng på vilka verksamheter Svenska kyrkan sysslar med, så har nog de flesta en åsikt om dem. Det kan röra sig om alltifrån personalfrågor, byggnadsvård, fritidsaktiviteter för barn, och andra olika sociala projekt.
Det är dags för både media och partier att börja uppmärksamma kyrkovalet mer. Inte bara i år, utan helst även den politik som bedrivs i kyrkan under hela mandatperioden. Men nu, så här nära inpå valet, är det hög tid att som väljare själv börja fundera på och undersöka de olika alternativen som går att rösta på.
Oberoende de faktorer som kan tänkas förklara det låga valdeltagandet i kyrkovalet är det faktiskt skamligt att ett valdeltagande på 19% kan vara historiskt högt i ett land med så välutvecklad demokrati som Sverige. I alla de andra valen där vi har rösträtt går vi som standard och röstar, för att vi vill att samhällets gemensamma resurser ska förvaltas och fördelas utifrån våra värderingar. Svenska kyrkan är en del av samhället, och att hävda att värderingar (det vill säga politik) inte spelar roll inom kyrkan är en slapp och anti-intelligent inställning.
I kyrkovalet har man dessutom rösträtt redan från sexton års ålder, vilket borde kunna locka förstagångsväljare som ännu inte hunnit rösta i något ordinarie val. Är man förälder till någon med rösträtt är kyrkovalet ett bra samtalsämne runt middagsborden de kommande veckorna, och att rösta kan bli en mysig familjeaktivitet.