Förra veckan rapporterade media om en omröstning i Europaparlamentet som handlade om huruvida vegetariska produkter ska få ha namn som påminner om animaliska produkter. Det hela känns som en rätt korkad diskussion. Att det dessutom får sådant stort utrymme i media medan andra viktiga frågor som beslutas om på europeisk nivå i absolut bästa fall får samma mediala utrymme, gör liten nytta för att förändra synen på EU bland skeptiker.
Men för att vara på det klara. Kött och mjölk-lobbyn har inte velat att vegetarisk korv ska få kallas korv, eller att soja-mjölk ska få kallas mjölk. Europaparlamentet beslut blev att korv och burgare visst ska få heta så oavsett om de innehåller kött eller inte, men att mjölkliknande drycker kan behöva ändra namn. Det känns knappast orimligt, det känns snarare orimligt att ha en omröstning om frågan i sig.
Men även om diskussionen absolut känns fånig kan man fundera på varför den finns. Det är ingen hemlighet att det är bättre att äta vegetarisk kost än kött ur klimatsynpunkt, med undantag för närproducerat och vilt förstås. Köttindustrin världen över är en enorm klimatbov, och äter vi vegetariska produkter istället för att mata djur med dessa produkter som vi sedan ska äta, så försvinner flera steg i kedjan av koldioxidutsläpp som kommer med matproduktion. Det vet de flesta.
Att därför kalla vegetariska produkter för namn som påminner om bekanta köttprodukter gör att vanligt folk känner en lägre tröskel inför att prova äta dem. Vilket, i förlängningen, alltså är bra för miljön. Det betyder inte att alla ska tvingas sluta äta kött, men allt fler övergår till att äta mer blandad kost, vilket är bra.
Det finns många bakåtsträvare i kampen för klimatet. Det beror på ekonomiska intressen, men även gamla vanor och begränsande normer. Länge har vegetarisk kost avfärdats som töntigt, och det har rentav argumenterats för att vegetarisk mat inte skulle vara lika hälsosamt som kött trots att de flesta vegetariska alternativ innehåller minst lika mycket (om inte mer) av protein, vitaminer, och annat som kroppen behöver.
Därför hittar klimatsmarta bolag på hamburgare gjorda på låtsas-kött som ”smakar exakt som kött!”, just för att de inte ska avfärdas som fånig kaninmat. Ett annat bra exempel på hur marknaden förändrats till klimatets fördel är att vi vet att det är bra för miljön att köra fossilfritt. Vad gör då marknaden? Jo, skapar riktigt coola snabba elbilar för att de ska bli mer attraktiva att införskaffa.
Det är smart. Men det är också sorgligt. Tänk om vi inte skulle behöva andra incitament än att det är bra för miljön att bry sig om miljön? Men det ligger antagligen alldeles för mycket gamla vanor och normer i vägen för det. På det viset är det tur att det finns företag som ser möjlighet att tjäna pengar på att göra något bra för klimatet, trots att ekonomiska intressen tidigare varit ett av problemen som stått i vägen för den gröna omställningen.
I slutändan är därför korven viktig. Men den får inte tillåtas bli en så pass stor sak att den tar fokus från de många andra områden politiken gör framsteg på för att uppmuntra och påtvinga förändring. Som EU:s nya klimatlagstiftning, där ambitiösa mål är satta för att EU ska vara klimatneutralt till år 2050. Korven är del av det. En liten sak i det stora hela.