I en ledare 26 maj uppmärksammade jag att LTU, Luleå tekniska universitet, fyller 50 år i år.
Jag konstaterade att Norrbotten har skäl att rikta en tacksamhetens tanke till Ingvar Carlsson (S) som var utbildningsminister 1971. Beslutet har fått enorm betydelse för jobb, näringsliv och regional utveckling.
I mitten av juli kom ett nytt trevligt pressmeddelande från LTU. Universitetet slår rekord för antalet antagna.
Totalt 13 835 personer har antagits till programmen och kurserna hösten 2021, en ökning med 10 procent jämfört med föregående år.
"Särskilt glädjande är ökningen av antagna till våra högskole- och civilingenjörsutbildningar med tanke på de stora industrisatsningarna som görs i norra Sverige, liksom till förskollärare och samhällsvetenskap", säger rektorn Birgitta Bergvall-Kåreborn.
Fler än LTU:s ledning har skäl att känna glädje över att fler nu ser värdet av att utbilda sig i Norrbotten. Kompetensförsörjningen är en nyckelfråga för regionen.
Den gröna nyindustrialiseringen innebär nya och skärpta krav på alla utbildningsanordnare.
Det kommer att krävas massor av folk för att klara behoven hos H2 Green Steel, Hybrit, LKAB, Kaunis Iron, Northvolt och annat som växer och frodas. Plus all samhällsservice. Industriarbetarna och deras familjer behöver ju också hälsocentraler, tandvård, förskolor och annat.
I en P1-intervju i veckan upprepade regeringens samordnare Peter Larsson sitt budskap om att det gäller att planera för en mycket kraftig befolkningsexpansion i norra Sverige under kommande decennium.
"Befolkningen kan växa med mellan 50 000 och 100 000 invånare i Norrbotten och Västerbotten" har Larsson tidigare sagt i NSD.
Av det skälet är det också viktigt att regering och riksdag fortsätter att satsa på fler utbildningsplatser i norra Sverige.
I sin nya regeringsförklaring 3 juli konstaterade statsminister Stefan Löfven (S) att det tillkommit 150 000 nya utbildningsplatser sedan hans tillträde 2014. Regeringen har investerat i yrkesutbildningar, vid yrkeshögskolan, hos folkhögskolor samt universitet och högskolor.
Det har varit bra för såväl berörda individer som Sverige som kunskaps- och industrination. Men det gäller att inte tappa tempo och byta inriktning i politiken. Utbildningssektorn måste vara högprioriterad även i statsbudgeten för 2022.
I synnerhet i län som Norrbotten och Västerbotten behövs fortsatt stora investeringar i utbildningssystemen även kommande år. Det kommer att behövas många nya lärare, undersköterskor, barnskötare, civilingenjörer och industriarbetare.