I dagarna har det återigen uppmärksammats att Skottland valt att införa avgiftsfria mensskydd. Detta förslag har hela världens media följt sedan det föreslogs av parlamentsledamoten Monica Lennon, och nu är det alltså officiellt infört.
Skälet till att denna politiska linje från det skotska parlamentet fått sådan uppmärksamhet är nog just det globala intresset för frågan. Det finns de facto personer som menstruerar i hela världen, och således är orättvisan i att dessa betalar för mensskydd när andra inte gör det en global fråga.
När man pratar om avgiftsfria mensskydd behöver man komma ihåg ett antal saker. Den första är att inte alla menstruerar. Det är något som händer för de flesta som har en livmoder, och det pågår ungefär en gång i månaden under runda slängar fyrtio år av dennes liv.
Det är argument till varför mensskydd bör vara avgiftsfritt, likväl som det är argument till varför de inte ska vara det. Just eftersom mensen är något som inte påverkar alla, men även eftersom den är ofrånkomlig för de allra flesta den påverkar.
“Ah men vadå, i sådana fall borde ju män få gratis rakartiklar” kan dumma människor hävda. Dessa personer har missat ett antal viktiga perspektiv. Det ena är att varken mens eller skägg går att tala om som saker som drabbar det ena eller det andra könet.
Det andra är att hårväxt (om än den är oönskad på vissa ställen och av vissa människor) inte är jämförbart med att blöda ur snippan. Du drabbas helt enkelt inte på samma sätt i ditt vardagliga liv av att ha skägg utan att kunna ta bort det, som du gör om du har mens utan att kunna stoppa flödet från att rinna ut i byxan.
Denna typ av dumma argument emot uppstår ofta när icke-menstruerande genier tänkt till (men tyvärr inte tänkt hela vägen). Men argumentationen uppstår förstås eftersom att införa avgiftsfria mensskydd inte är kostnadsfritt. Det är skattebetalarna som står för notan. Även de skattebetalare som aldrig har mens eller någonsin kommer att ha det. Och det är ju orättvist, eller hur?
Men okej då. Tillåt oss föreställa oss ett samhälle där vi grovt generaliserade på det viset. Ett samhälle där vi sa: okej, män ska absolut inte behöva betala för sådant som är ett kvinnoproblem, och kvinnor ska heller inte behöva betala för någonting som är ett mansproblem. För det är ju orättvist, eller hur?
Vad skulle vi då ha för samhälle? Tja till att börja med skulle vi ha ett samhälle där kvinnor betalar mycket mindre i skatt än män, eftersom män är extremt överrepresenterade i brottsstatistiken. Varpå kostnader för polis, rättssamhälle och fängelser är saker som således borde kunna betraktas som ett mansproblem som är upp till männen att betala för, åtminstone i proportion till hur mycket männen kontra kvinnorna kostar inom dessa system.
Ni hör ju förstås vilket nonsens det är. Det är ju inte som att män väljer att födas till män, och således kan de ju inte heller behöva buntas ihop och mansproblem kan ju inte behöva ses på som något som vi andra bara kan skita i, eller hur?
Och, för att vara övertydlig, är det just det som är poängen. Precis som vi inte väljer klasstillhörighet eller hudfärg vid födseln, väljer vi heller inte att bli personer som ska ägna halva livet åt att blöda en gång i månaden. Sverige borde självklart följa Skottlands exempel. Och de som argumenterar emot kan bara vara nöjda över att vi inte begär att staten slänger in ett trostillägg, för gud vad många vi får kasta bort när mensen kikar fram tidigare än vi trodde.