Kommande helg är för de flesta, åtminstone yngre, mer förknippat med spöken och skräckfilmer än alla helgon. Småbarn spökar ut sig och går från dörr till dörr och ber om godis med alternativet bus, medan de äldre kanske klär ut sig och går på galej.
Att klä ut sig kan vara väldigt kul. Särskilt om alla går så att säga “all in”. Men på senare år har idén om att klä ut sig börjat vidgas från att vara specifikt skräck-relaterat till att inkludera i princip vilken utklädnad som helst, oavsett om den är kopplad till skräckhelgen Halloween eller inte.
Det finns en komisk scen i den numera kultförklarade tonårsfilmen “Mean Girls” där huvudkaraktären, som precis börjat i ny skola, klär ut sig till ett läskigt spöke men snabbt får lära sig att man inte klär ut sig läskigt om man vill passa in. Hon blir då hånad av resterande för att hon faktiskt klätt ut sig till något läskigt på Halloween.
Nu för tiden klär alltså de flesta ut sig till något annat än spöken. Det förekommer ofta en hel del referenser till nutidsorientering och populärkultur, vilket kan vara ganska underhållande. Artister som Lady Gaga och Miley Cyrus har ofta varit föremål för inspiration till utklädnad. Men i allmänhet går det att klä ut sig till i princip vad som helst.
Något som dock tyvärr blivit alltmer vanligt i och med att vi lämnat spökerierna därhän, är att klä ut sig till något som man kanske inte själv förstår är kränkande, men som kan uppfattas som kränkande av andra. Ord som allt oftare förekommer i diskussioner kring sådant är “kulturell appropriering ”, ofta i nätslang förkortat “CA”.
Det CA handlar om är att kapa en kultur, etnicitet eller religion som inte är ens egen. Det kan verka harmlöst att klä ut sig till indian eller geisha, men det är bara harmlöst i en vit kontext. Vita har under sekler gjort andra kulturer till stereotyper och nidbilder, för att visa på vit överlägsenhet gentemot andra kulturer.
Vita har kolonialiserat, förslavat, mördat och förkastat andra kulturer genom historien. I den kontexten blir det väldigt smaklöst att vita klär ut sig till andra kulturer “som en kul grej”. Tillhör man inte själv den kulturen kan man nämligen inte avskriva det hela som just en kul grej, för som vit har man inte tolkningsföreträde i frågan om vad som är kul med det hela.
Det är däremot helt okej att håna makten. Att exempelvis klä ut sig till Donald Trump på ett komiskt sätt är okej, eftersom han är makten förkroppsligad. Han är vit man, miljardär och president. Hans känslor inför att man klär ut sig till honom behöver inte tas i akt på samma sätt som amerikansk ursprungsbefolkning, för han är inte förtryckt i det verkliga livet. Där ligger hela skillnaden.
Om man vill klä ut sig till något aktuellt, vad sägs om Brexit? Ta en tröja med Storbritanniens flagga tryckt på bröstet och häng en nödutgång-skylt runt halsen. Vill man klä ut sig till någon populärkulturell referens kan en känd karaktär i en film vara en kul grej. Årets storfilmer, som A Star Is Born och Once Upon In Hollywood, torde kunna vara bra inspiration.
Det finns givetvis andra kul spaningar på vad man skulle kunna tänkas klä ut sig till för att undvika att som vit, råka klä ut sig till en rasistisk nidbild. Huvudsaken är att Halloween och festande ju trots allt ska handla om att ha roligt. Och det är inte roligt om inte alla har roligt.