Alla våra relationer är ojämlika så länge vi människor inte är jämlika. Det är rätt sällan ens partner tjänar exakt lika mycket som en själv gör, och i glappet uppstår ojämlikhet. Om vi utgår från en heterorelation, är mannen oftast den som tjänar mer vilket leder till att kvinnan oftare blir den som stannar hemma med ungarna längre, vilket därtill leder till att kvinnor blir mindre attraktiva på arbetsmarknaden och dessutom får sämre pension i och med att de jobbat mindre under sitt yrkesliv.
Det är dagens relationers ojämlikhet, och trots att man inte ska förminska de problem vi har idag kan man komma ihåg att det varit långt värre tidigare. Förr i tiden ansågs familjens trygghet vara bådas ansvar, men fördelningen var att mannen var försörjare och kvinnan var städare, barnskötare, kock och hushållerska.
Då var också antalet skilsmässor mycket lägre. Att skilsmässor ökat är inte, som vissa bakåtsträvare vill hävda, ett kvitto på att folk nu för tiden tar för lättvindigt på giftermål. Det är snarare ett bevis på att vi rört oss i en riktning mot mer jämlika relationer, för kvinnor är inte längre beroende av sin partner för att klara sig ekonomiskt.
Således har kvinnor också fått makt i sina relationer. För när du inte är beroende av din partner för att klara dig, kan du också säga nej till sex, säga ifrån om din partner behandlar dig illa, och lämna din partner om du inte längre trivs i hans sällskap. Sugar dating är per definition en ojämlik relation.
Även om man kanske vill dra sig för att kalla sugar dating prostitution så är det extremt blåögt att beskriva det som en relation som båda får ut något av. De som försvarar prostitution brukar hävda att det är just det. Ett utbyte av tjänster och pengar, som om båda parter vore jämlika i en sådan uppgörelse.
Sugar dating har en fluffigare beskrivning, där mannen kanske ser det som att han visar personen han dejtar “uppskattning” i form av pengar, smycken, resor och så vidare. Man brukar ju säga att den som är satt i skuld aldrig är fri. Fasen, hur många killar har inte lackat ur för att han bjudit en tjej på en drink på krogen och den tjejen senare valt att inte följa med honom hem den kvällen. Och hur många tjejer har följt med en kille hem bara för att de känt sig tvungna av just det skälet?
Artikeln i Amelia fick stor kritik, bland annat från utrikesminister Margot Wallström (S) som var mycket skeptisk till den glorifierade bild som målas upp i artikeln. “Det är sällan romantiskt, som det kan tolkas i artikeln. Istället befinner sig flickorna i utpressningsläge och tvingas gå med på sexuella handlingar som de inte tänkt sig.” skriver Wallström på Facebook.
En annan som riktat kritik mot Amelia är polisen och författaren Simon Häggström, expert på prostitution. Hans kritik fick Maria Sognefors, chefredaktör för Amelia, att svara. “Efter den kritik vi mottagit håller jag med om att reportaget ger en för lättsam syn på fenomenet” skriver Sognefors. Bra. Alla kan göra fel, och det vore givetvis enklare om allt vore svart eller vitt. Men att glorifiera sugar dating är att försköna ojämlika relationer och i längden, prostitution.