Hela SD är en enda stor rasismskandal

Jehna Al-Moushahidi skriver idag om SD:s "vitbok", och hur partiets historia genomsyrar den politik de nu går till val på.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ledare2021-12-13 05:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

De senaste veckorna har media rapporterat om SD och deras nolltolerans mot rasism. Man har också diskuterat de medlemmar som uteslutits på grund av rasism. Jimmie Åkesson (SD) har tydligt sagt att hans uppgift är att hålla partiet rent när rasism uppdagas. Men hur lätt är det att hålla ett parti rent från rasistiska politiker när politiken man för i sig är rasistisk?

Skandal efter skandal med politiker som blir uteslutna ur partiet har varit ett av partiets allra starkaste signum sedan man kom in i riksdagen 2010. Politiker som uttryckt sig både nazistiskt och rasistiskt är som vardagsmat för Sverigedemokraterna. Det hela har kommit att kallas för rasismskandalerna.

SD har därför meddelat att de vill släppa en vitbok över partiets rötter. Vitboken kommer fokusera på partiets nazistiska rötter. Det generella syftet till varför någon väljer att ta fram en vitbok är att redogöra för vad som skett historiskt, är för att undvika att det händer igen. Att be om ursäkt och gå vidare med nya åtgärder som gynnar grupper man tidigare skadat. Men det är inte syftet som SD presenterat. I stället har man sagt att man bara hört andra beskriva SD:s historiska rötter och att man vill få det svart på vitt om partiet verkligen grundat sig inom nazismen. Vitboken kan därmed ses som ett desperat försök från SD till att rentvå sitt namn inför valet 2022.

Ett alldeles utmärkt exempel på hur en vitbok kan användas är hur Svenska kyrkan publicerade en vitbok om relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna genom tiden. I vitboken redovisar man de kränkningar och oförrätter man gjort sig skyldig till. Man tar ansvar, helt enkelt. Vitboken efterföljdes nyligen av en offentlig ursäkt och en strategi för hur arbetet framåt ska se ut. Det är så förändring görs. Man erkänner sitt förflutna, ber om ursäkt och tar fram en strategi för hur man kan göra bättre.

Men endast dagar efter att SD presenterat sin idé om en vitbok tar de fram politik som i grund och botten är rasistisk. De vill bland annat förbjuda muslimska friskolor. Men andra religiösa friskolor ska få vara kvar. Det är ett förslag som behandlar olika religioner på olika sätt. Man är villig att tolerera vissa, men inte andra. De vill också att andra språk än svenska inte ska få pratas i skolor. Detta trots att barns rätt till att behålla sin identitet, och därmed rätt till sina hemspråk, tydligt finns med i Barnkonventionen. De vill också att invandrare ska återvända till sina hemländer. Deras politik skickar en tydlig signal. Invandrare och muslimer ska inte finnas i Sverige.

I stället för att ägna energi åt att läsa SD:s propaganda till vitbok, bör vi komma ihåg vilka de egentligen är. Vad för slags politik de står för och valt att driva framåt. Vi bör också fundera över vilka människor de helt vill utesluta ur samhället. 2010 sågs det som en omöjlighet att samarbeta med SD – för man såg dem för vad de var – ett rasistiskt parti. Men idag har SD:s politik nått långt, mycket på grund av högerblocket. Ett parti är i grund och botten den politik man för, och därmed är hela SD en rasismskandal.