Hans Rosling är död. Han var professor i internationell hälsa, en lysande folkbildare, en imponerande föredragshållare. Rosling blev 68 år.
Det bestående minnet av Rosling är att han med sina faktaspäckade föredrag spred optimism kring möjligheterna att förbättra världen.
I en stor undersökning som genomfördes för några år sedan fanns bland annat frågan om vaccination. Hur många procent av barnen i världen vaccineras mot mässling? Tio procent, svarade svenskarna. I verkligheten är det åttio procent. Men hur många mobilabonnemang finns det i Afrika? 100 miljoner, var det genomsnittliga tipset i Sverige. Rätt svar: 800 miljoner (det var några år sedan så antalet har säkert ökat).
Ett tema i Roslings arbete var att ”bekämpa potentiellt förödande okunskap med en faktabaserad världsbild som alla kan förstå”. Och det lyckades han förträffligt med. Men diverse budskap från Washington visar att det fortfarande finns medborgare med stora kunskapsluckor.
– Förutfattade meningar om andra nationer och folk förvrider världsbilden, sa Rosling till DN för några år sedan. . Dessutom har världen förändrats sedan vi själva gick i skolan.
Jag hade en gång (för nära femtio år sedan) en chef, på många sätt en fin man. Men han trodde att afrikaner levde i hyddor. Att det fanns stora städer, flygplatser, banker, sjukhus och universitet i Afrika hade aldrig föresvävat honom. I de skolböcker vi hade minns jag att kineserna bar spetsiga hattar och bodde i riskojor. Lever man bara med den kunskapen är det ju minst sagt förvånande när man hör att Kina är största långivare till USA och att företag i landet köper utmärkta europeiska bilmärken.
Världen behöver fler som Rosling. Minnet av honom manifesteras bäst genom att fortsätta kampen, inte minst mot faktaresistenta extremister. Men även suckarna i vardagen måste bort, tron att allt blir värre och värre, att vi med stora steg närmar oss avgrunden. Trots Syrien och Eritrea och Trump har världen i stort blivit mycket bättre. Men vi i den rika världen måste göra större insatser, exempelvis då det gäller att ta emot människor på flykt undan krig och terror.
Ahmadreza Djalali, en 45-årig läkare och forskare från Iran, bor sedan 2009 i Sverige. Han disputerade i katastrofmedicin vid Karolinska institutet 2012.
Under en resa till Iran i april 2016 greps han av säkerhetspolisen och anklagas för spioneri, ett brott som kan leda till dödsstraff. Amnesty i Sverige genomför nu en aktion för Djalali
– Vi ställer kravet att han omedelbart släpps, eller att han ställs inför en domstol och får en rättvis och säker rättsprocess, säger Anna Lindenfors, generalsekreterare för svenska Amnesty.
Stefan Löfven inleder sitt besök i Teheran i dag och han kommer att ta upp fallet Djalali. Om Iran inte tillmötesgår krav från Amnesty kan man räkna med att förbindelserna snabbt försämras.
Ha nu en ljuvlig helg!