Socialminister Annika Strandhäll (S) har en blytung ministerportfölj. Den rymmer ansvaret för centrala välfärdspolitiska frågor som sjukvården och socialförsäkringarna. Därför är det logiskt att hon för det mesta talar om tillståndet i förlossningsvården eller läget i sjukförsäkringen.
Strandhäll har emellertid också ett annat viktigt ansvarsområde – rollen som idrotts- och folkhälsominister. När hon besökte Luleå i anslutning till skridskotävlingen KPN Grand Prix gavs hon även tillfälle att tala om denna del av regeringspolitiken.
Hon underströk och hyllade de insatser som idrottsrörelsen gör i alla delar av vårt land.
"Idrottsrörelsen är en fantastisk resurs i hela landet. Den omfattar tre miljoner medlemmar, 650 000 ledare och 20 000 föreningar”, framhöll Strandhäll.
Denna enorma folkrörelse är också grunden för de 14 OS-medaljerna i Pyeongchang och andra svenska framgångar. Tärendö SK, IFK Mora, Norbergs SLK och andra små eller stora föreningar i vårt avlånga land har vaskat fram och skolat talanger.
"It takes a village to raise a child", lyder ett fint engelskt uttryckt.
Det gäller i hög grad inom idrotten. Charlotte Kalla, Stina Nilsson och Hanna Öberg har inte utvecklats i ett vakuum. De har haft stöd av ledare, anhöriga, föreningar och det omkringliggande samhället.
I sitt tal pekade Strandhäll även på idrottens betydelse för att stärka folkhälsan.
"I dag är det endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna som når den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet. Därför gör regeringen en särskild satsning på 30 miljoner kronor för att idrottsrörelsen ska kunna vara med och bidra till regeringens initiativ om daglig rörelse i skolan. Syftet är att nå de barn och ungdomar som rör sig för lite", berättade hon.
Utöver det har regeringen i budgeten för 2018 anslagit 300 miljoner kronor för att göra det möjligt för kommunerna att erbjuda avgiftsfri simskola för barn samt för att undervisningstiden i idrott och hälsa i grundskolan ska kunna utökas med 100 timmar från och med hösten 2019.
Strandhäll tryckte även på idrottens roll för integrationen i samhället. Fotboll, basket och annan idrott kan bli en väg in i Sverige för många invandrade barn och ungdomar. Under mandatperioden har regeringen därför gjort en särskild integrationssatsning om 64 miljoner kronor per år, som riktar sig till nyanlända. Satsningen på idrott i socialt utsatta områden uppgår till 14 miljoner kronor per år.
Det samlade stödet till idrotten under 2018 är totalt 1 954 miljoner kronor och fördelas av Riksidrottsförbundet. Det är inga jättepengar i statsbudgeten. Det är dock väl investerade slantar för Sverige och svensk samhällsekonomi.
"En självständig och stark idrottsrörelse är en viktig del av den svenska modellen. Idrotten är en folkrörelse som bidrar till glädje och hälsa, men den är också en brobyggare som skapar gemenskap och ett samhälle som håller ihop", säger helt riktigt Annika Strandhäll.
Om detta borde vi också tala en del valåret 2018.
Det är självklart att tunga områden som jobb, ekonomi och välfärd dominerar valdebatten. Men det går inte att bortse från att idrotten har en viktig roll i det svenska folkhemsbygget.