I tidningarna läser jag att fler och fler kommuner nu inrättar så kallade extratjänster. Piteå kommun tar sikte på att erbjuda 100 extratjänster och i Bodens kommun talas det om att inrätta 90 sådana tjänster.
Trenden är tydlig i hela riket. Extratjänsterna är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som håller på att få genomslag i stor skala. I oktober var hela 7719 personer sysselsatta i extratjänster, skriver Dagens Nyheter 3 december. 86 procent av jobben fanns inom vård, omsorg, sociala tjänster, utbildning och offentlig förvaltning.
Det är en utveckling som är till nytta för alla inblandade intressen.
För de långtidsarbetslösa innebär det en möjlighet att få arbetslivserfarenhet, en inkomst, gemenskap med arbetskamrater och en mening i tillvaron.
För kommunerna skapar det möjligheter att utveckla kvaliteten i verksamheten. Det kan handla om att någon går ut med gamlingarna på äldreboendet eller hjälper hemtjänstpersonalen med service och underhåll av bilarna.
För samhällsekonomin innebär det att pengar styrs från utbetalningar av passiva kontantstöd till aktiva jobbåtgärder.
Bra är också att regeringen nu möjliggör även för den ideella sektorn att använda sig av extratjänster. Sedan den 1 juli 2017 går det att inrätta extratjänster inom kultursektorn, idrottsrörelsen, trossamfund och föreningar som arbetar med social hjälpverksamhet. Det öppnar möjligheten för idrottsklubbar att anställa folk som hjälper till med skötseln av fotbolls- och ishockeyplaner, eller för handikapporganisationer att ta in personer som kan jobba med medlemsregister och andra administrativa uppgifter.
Bara fantasin sätter gränser för vad som är möjligt att göra. Järfälla kommun i Stockholms län är ett bra exempel på hur det kan fungera. Extratjänsterna finns på äldreboenden och förskolor men också på en syateljé som gör väskor som sedan säljs av Röda Korset och i en grupp som arbetar med växtbeskärning och miljöskötsel.
Efter regeringsskiftet 2014 var de borgerliga snabba med att döma ut den nya regeringens jobbpolitik. Men både ungdomsgarantin (som jag skrev om 12 december) och extratjänsterna är bevisligen åtgärder som behövs och fungerar. Ambitionen är så klart att alla så långt som det är möjligt ska erbjudas så kallade ”riktiga” jobb i offentlig eller privat sektor. Men det gäller att inse realiteterna.
Det finns människor som har en historia av långvarig arbetslöshet och behöver en subventionerad anställning för att överhuvudtaget få in en fot på arbetsmarknaden.
Det räcker med att studera arbetsmarknadssituationen just nu. Sysselsättningen ökar kraftigt men det finns fortfarande grupper som har det tufft. Det handlar om nyanlända, funktionshindrade, ungdomar som saknar gymnasieexamen och andra. Enbart i Norrbotten finns 810 personer som varit utan arbete i mer än 12 månader. Därför behövs extratjänster, moderna beredskapsarbeten, gröna jobb, lönebidragsanställningar, Samhall och liknande arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En extratjänst på äldreboendet eller förskolan är, trots allt, ett bättre alternativ än att en människa förvandlas till socialbidragsmottagare.