I måndagens PT handlade ledaren om att Kent Ögren (S) föreslagits av partiets valberedning att väljas till ny ordförande för kommunstyrelsen i Luleå, samt att Emma Engelmark föreslagits till vice. Den nuvarande vice ordföranden, Lenita Ericson, är alltså inte med i förslaget.

Ericson stängde själv dörren till att bli vice när hon meddelade att det var ordförande eller inget som gällde för hennes del. Det är tveksamt ledarskap. Samtidigt ska påpekas att Ögren sagt exakt samma sak. Men vad är då skillnaden mellan Ögrens och Ericsons kandidaturer?

Jo, Ögren vill inte bli ordförande på samma sätt som Ericson vill det. Kent Ögren ställer upp. Partiet efterfrågade erfarenhet, något som Ögren besitter efter sina år som bland annat regionråd, och således blev han ett namn med i leken. Ericson, å andra sidan, har beskrivit ordförandeposten som ett naturligt steg i hennes egen personliga utveckling.

Att prata om sin egen utveckling är vanligt vid anställningsintervjuer i näringslivet, men som politiker arbetar man på uppdrag av ens parti och ens väljare. Alla behövs, och det kan vara på olika platser i rörelsen. Att utnyttja kompetenser är ett pussel, och alla kan inte bli kommunstyrelseordförande.

Således kanske Lenita Ericson hade föreslagits till vice, ifall hon inte själv hade stängt den dörren. Nu stängde båda huvudkandidaterna den dörren, och då föredrog valberedningen Ögrens erfarenhet före Ericsons personliga utveckling. Det är, utifrån hur situationen ser ut, inte märkligt.

I gårdagens NSD uppmanade Ericson partiet att “ta på sig genusglasögonen”, vilket är magstarkt av flera skäl. Det första är att det får det att låta som att Ögren föreslås enbart för att han är man, och att hon “väljs bort”, vilket bevisligen är felaktigt av ovanstående anledning.

Det är inte heller som att Luleå Kommun aldrig haft kvinnligt ledarskap. Innan Niklas Nordström (S) tillträdde posten var Yvonne Stålnacke (S) ordförande, vilket är så pass nyligen i tid att åtminstone någon borde komma ihåg det.

Om Ericson så gärna vill bli kommunstyrelsens ordförande borde hon kanske prata om vad hon vill med uppdraget. Visa att hennes ambitioner sträcker sig bortom hennes egna personliga utveckling och att hennes meriter är större än att hon är av kvinnligt kön. Det efterfrågar med säkerhet de medlemmar vars röster hon önskar få på mötet där valet ska ske.