Det är ett mycket ovanligt utskick MSB gör på regeringens uppdrag. Det känns som förr i världen och vi behöver inte gå längre tillbaka än 30-40 år i tiden.
Då gjorde nästan alla unga män värnplikten och nästan alla hushåll hade en fast telefon och en telefonkatalog från Televerket som låg i hallbyrån. På fasta sidor fanns information att använda om kriget kommer. Kalla kriget slog sin mörka skugga över Sverige.
I dag är det bara en bråkdel av alla unga män som kallas in till militärtjänstgöring, allt färre har en fast telefon och telefonkataloger trycks knappt längre. Den kollektivism som präglade 70-talet har ersatts av allt mer individualism.
Men ”satsa på dig själv”-trenden har inte gjort svensken bättre förberedd på att på egen hand klara kriser och påfrestningar, snarast tvärtom. Den har gjort många mer hjälplösa och de tror och förlitar sig på att samhället ska lösa alla problem.
Ibland tar det absurda former, som när skärgårdskommunen Öckerö nyligen fick flera samtal om att det saknades vatten vid badplatsen. Kommunen svarade vänligt att det låg utanför deras makt att påverka vattenståndet i havet, och att badgästerna helt enkelt fick vänta på att det återgår till det normala.
Samhället har förändrats dramatiskt sedan 70-talet. Sårbarheten har ökat. Vi har blivit kraftigt beroende av el, IT och telekommunikationer, ofta sammanlänkade i stora och känsliga nätverk.
Klimatförändringar påverkar vardagen. Årets vårflod ställde till stora problem i Norrbotten, men det kunde ha blivit ännu värre om regnet öst ner i flera veckor. Ihållande torka ökar risken för gräs- och skogsbränder som kan få obehaglig spridning.
Nya hot har kommit till. Säpo räknar med att fjolårets terrorattentat på Drottninggatan i Stockholm kan följas av fler. Trollfabriker producerar falska nyheter och propaganda. Behovet av källkritik har aldrig varit större.
Därför är det bra att intresset för beredskap ser ut att öka. När muren föll och kalla kriget upphörde avvecklades i stor hastighet det civila försvaret. Nu är det på väg att rustas upp igen. I den breda försvarsöverenskommelsen avsattes 1,3 miljarder kronor under tre år för att återuppta planeringen ett civilt försvar.
Det ska värna civilbefolkningen, säkerställa att viktiga samhällsfunktioner fungerar och bidra till att förstärka försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig. Myndigheter har börjat bygga ett system för krisberedskap och samarbetet mellan dem blir efter hand allt bättre.
Alla har ett ansvar att bidra efter bästa förmåga. Därför är det viktigt att ta till sig budskapet i broschyren. Läs och spara den, se sedan över hur det ser ut hemma.
Motståndskraft bygger människor tillsammans. Ensam är inte stark.