"Det svenska spelundret" är en SVT-serie som skildrar hur Sverige blev en stormakt i spelvärlden.
Tittarna får följa hjärnorna bakom spelsuccéer som Minecraft, Candycrush och Battlefield. Det handlar om driftiga entreprenörer och skickliga kreatörer.
I programmet skymtar också de samhällsstrukturer som gett alla dessa begåvningar chansen att växa och utvecklas i Sverige.
Genom grundskolan har de fått en bra engelskaundervisning som gjort att de kunnat hävda sig och ta plats i den internationella spelmiljön. Via 1990-talets hem-PC-reform blev datorerna en självklar del av vardagen i deras och andra svenska hem. Genom offentliga satsningar har näten byggts ut och blivit tillgängliga för folkflertalet.
Allt detta har gjort att även den som inte är född med guldsked i munnen har fått chansen att förverkliga sig själv och sina idéer.
Denna jämlikhetsinriktade politik betalar också tillbaka sig i form av jobb, ökade exportinkomster och skatteintäkter.
Dataspelsbranschen jämförs numera med traditionella exportprodukter som pappersmassa och järnmalm. Spelutvecklarnas omsättning växte med 28 procent och uppgick till 24,5 miljarder kronor 2019. Svenska dataspelsföretagen hade 5 925 anställda i landet.
Vi har tidigare sett en liknande utveckling inom musikindustrin och den svenska musikexporten.
Den kommunala musikskolan har skapat förutsättningar även för de som inte har rika föräldrar att få en kvalificerad musikundervisning. Det har i sin tur lagt en grund för att fler artister, låtskrivare och producenter kunnat lyckas och hävda sig i den tuffa omvärldskonkurrensen.
Breddsatsningar ger helt enkelt även gett spets.
Det är också en fingervisning om vilken politik som är bäst inför framtiden. Det behövs en generell välfärd och trygghetssystem som ger alla chansen att göra verklighet av sina bästa stämningars längtan.
Jämlikhetspolitik, mänsklig utveckling och ekonomisk tillväxt går hand i hand med varandra. Om dessa samband finns också skäl att tala inför valåret 2022. Det är inte genom att skala ned den offentliga sektorn och socialförsäkringarna som vi bygger Sverige starkt.
"Begåvad men fattig – ge honom lika chans", löd rubriken på en klassisk SSU-affisch 1948. Den parollen är ett bra riktmärke även för dagens samhällsbygge.
Om Sverige ska vara ett internationellt konkurrenskraftigt land så gäller det att ge alla chansen – oavsett hur feta sparkonton de eller deras föräldrar råkar ha. En stark social infrastruktur gör att fler blommor kan blomma.
Spelindustrins snabba tillväxt är ett bra exempel på hur det kan gå till.