Detta i och med förslaget från försvarsminister Peter Hultqvist (S) att återupprätta K4 som regemente, samtidigt som Trafikverket beslutat om en löjligt låg summa till Arvidsjaurs flygplats (891 000 kronor, jämförbart med Sundsvall som fick 18 miljoner).
Nu har detta legat och grott i ens medvetande ett par dagar och blir faktiskt än mer irriterande ju mer man tänker på det. Innan jul skrev även ledarsidan om tvärbanans framtid, då Trafikverket förväntades fatta beslut om denna strax innan årsskiftet. Beslutet sköts upp till februari men frågan kvarstår.
Tvärbanan mellan Arvidsjaur och Jörn skulle kunna vara länken mellan inlandet och kusten men har inte varit i drift på länge. Detta på grund av Trafikverkets prioriteringar, som ju haft i uppdrag att fördela underhållsmedel till hela järnvägsnätet och där andra regioner och tågsträckor konsekvent prioriterats före. Det är alltså Trafikverkets fel att städkan i dagsläget inte är i bruk, som den hade kunnat vara
Lägg här då till att det blir upp till Trafikverket att besluta om huruvida sträckan ska hyras ut och bli tågtestbana, vilket är frågan som ligger på bordet, och ett argument till att upplåta banan till tågtest är att sträckan i dagsläge ändå inte är bruk. Intressant. Verkligen.
Sedan lägger vi till den ytterligare parametern som än flygplatsen. För om man ska färdas i detta land finns ju bil (det enda vi egentligen kan använda oss av här uppe), och sedan tåg, samt flyg. Flygplatsen i Arvidsjaur är inte statlig och skulle därför få kompensation för flygskattens införande (som regeringen, dvs staten, dessutom införde för att minska flygandet vilket gör det hela än mer förvirrande). Denna kompensation var som sagt futtig i relation till jämförbara flygplatser.
När Hultqvist meddelade sina avsikter med regementet hurrade norrbottningarna. Det är helt rätt. Men arbetstillfällen i all ära, men för att en plats på riktigt ska kunna få en stark arbetsmarknadsregion så krävs fungerande infrastruktur.
Att bygga upp och underhålla infrastrukturen runt en ort möjliggör dessutom att om staten svänger och helt plötsligt väljer att exempelvis lägga ner majoriteten av landet regementen, så som 2004, så finns möjligheter till en stark arbetsmarknad ändå.
Den snälla beskrivningen är att kommunikation mellan myndigheter och departement ibland brister. Den mindre snälla beskrivningen är att Norrland allt jämt är offer för svenska statens kolonisering där det viktiga inte är att allt hänger ihop, utan snarare att nyttja platser här uppe till det syfte staten anser är viktigast och sedan inte bry sig så värst mycket om hur det blir för lokalsamhället på sikt.