En obekväm tid för småföretagare

Det är tuffa tider för små butikskedjor.

Nedstängd butikslokal i Kristinehamn. En långt ifrån unik syn i mindre svenska städer.

Nedstängd butikslokal i Kristinehamn. En långt ifrån unik syn i mindre svenska städer.

Foto: Fredrik Persson/TT

Ledare2020-03-12 05:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Den lilla butiken eller fiket i stan verkar på en allt mer global marknad i och med att större kedjor och multinationella företag etablerar sig, samtidigt som allt fler handlar online. Människors beteenden förändras och när det finns otaliga alternativ istället för något enstaka kommer konkurrensen gå över till att handla om till exempel öppettider.

Men istället för att försöka anpassa eller utveckla sin affärsidé väljer många en enklare utväg: villkorsdumpning. Ersättning för obekväm arbetstid, OB, är en ständig het potatis. Inte minst när nya villkor ska förhandlas fram drar karusellen om att lönekostnaderna ska anpassas efter rådande förutsättningar. 

Något som inte förändrats är de allra flesta människors basala behov. Sömn, att ha råd att inneha någon form av bostad och en meningsfull fritid står fortfarande högt i kurs hos de flesta. Samtidigt förvägras många just detta av sina arbetsgivare. OB-ersättning är priset företag betalar för att deras anställda jobbar obekvämt. Att ge folk mer betalt för att de gör avsteg från att ha ett normalt socialt liv borde inte vara uppe för diskussion. 

I år är det avtalsrörelse. Runt 2.8 miljoner svenskar får sina kollektivavtal omförhandlade och frågorna rörande jobben hamnar högre upp på agendan. Krav och bud haglar, en och annan skandal brukar uppdagas och gamla sanningar ifrågasätts. Tyvärr omfattas väldigt få av dessa villkor då vissa arbetsgivare konsekvent vägrar att teckna avtal. Istället görs halvdana uppgörelser med lägre ersättning och indirekta hot om att det kanske annars inte finns ett jobb att gå till.

Gällande timlön lutar sig dock arbetsgivare ironiskt nog mer än gärna på kollektivavtalen. Försäkringar och pensionsavsättningar är det dock sämre med. Handeln har under 10-talet slagit rekord på rekord och senast 2019 konsumerade svenska för 80 miljarder kronor under julhandeln. Det finns med andra ord både pengar och arbetstillfällen. Det som saknas är ett större ansvarsutkrävande. 

Det är inte en mänsklig rättighet att få bedriva en butik. Om du inte har en modell som står pall kanske den ska gå under. Det borde dock vara en grundläggande rättighet i Sverige att ha det drägligt på jobbet. Låt inte någon, inte ens en företagare som går på knäna, obestritt påstå något annat. 

För sådan är den, kapitalismen. Den möjliggör för större aktörer att tränga ut alla småföretag. Samtidigt går affärsidéer som inte är kompatibla med 2020 års konsumtionsmodeller under. Arbetsgivare som tycker personalkostnader är för höga, som lägger ansvaret för verksamheters överlevnad på anställda och ursäktar sig med att det går dåligt, har inte förstått systemet.