Unga vuxna läser mindre i dag jämfört med 2008, visar Statistiska Centralbyråns undersökning av svenska levnadsförhållanden. I åldersgruppen 25–34 år minskade läsningen både bland män och kvinnor mellan 2008 och 2015. Bland männen läste 30 procent någon bok varje vecka 2008. Sju år senare hade andelen sjunkit till 23 procent. För kvinnorna minskade läsningen från 42 procent till 36 procent under samma period.
Men inte nog med det. LO:s rapporter visar att även de klass- och könsmässiga skillnaderna ökar. 44 procent av LO-männen läser aldrig böcker, enligt LO:s mätningar. Motsvarande siffra för Saco-kvinnor är två procent.
Den som vill kan rycka på axlarna åt de växande klyftorna och det kraftigt minskande läsandet i synnerhet bland unga män. Men utvecklingen är allvarlig. Det handlar både om människors möjligheter att vara delaktiga i samhället och Sveriges ställning som kunskapsnation. Att kunna läsa och ta del av kunskap via text är en viktig förutsättning för att kunna hävda sig både på arbetsmarknaden och som samhällsmedborgare.
En bättre och mer jämlik skola är givetvis det viktigaste instrumentet för att lösa problemet och minska kunskapsklyftorna. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har också tagit fram ett paket för att främja läsande och öka läsförståelsen bland barn och unga. Bland annat handlar det om att säkra tillgången på bra skolbibliotek och om den nya läsa-skriva-räkna-garantin i skollagen. Insatser ska sättas in så fort lärare eller annan skolpersonal upptäcker att en elev är i behov av stöd.
Men det handlar inte bara om det som görs i skolan eller om beslut i regering och riksdag. Även folkrörelse-Sverige kan göra stora insatser. Redan under oppositionsåren gick S-ledaren Stefan Löfven i bräschen för lässatsningen "Läs för mig" som LO, S och ABF står bakom.
”Att stärka läsförmågan hos barn handlar om bildning och utbildning men också demokrati”, förklarade Löfven vid en presskonferens 25 mars 2014.
Under arbetarrörelsens långa historia finns också många goda exempel på läsfrämjande verksamhet – till exempel satsningarna på "En bok för alla" eller väg-, arbetsplats-, och tvättstugebibliotek.
Även på LO-kongressen 2016 stod läsandet i centrum. LO:s stora kulturpris gick till eldsjälen Eli Abadji, som är aktiv i fackförbundet IF Metall och starkt engagerad för att främja läsandet bland LO-grupperna. Dessutom uppmärksammade LO projektet ”Läs för integration” i Södertälje samt Eivor Schultz, ABF Västernorrland, som initierat en rad lässatsningar i norr.
Det är inspirerade exempel som manar till efterföljd i andra folkrörelseorganisationer.
Fackklubbar, ungdomsorganisationer, bildningsförbund, folkhögskolor, idrottsföreningar och andra kan göra mer för att främja och stimulera ökat läsande.
Til syvende og sidst handlar det om att försvara och stärka demokratin.
Den som inte läser och hämtar in kunskap riskerar att bli maktlös och hamna utanför. Det blir svårare att ta del av det demokratiska samtalet och känna sig delaktig i samhällslivet.