Fotbollsturneringen Piteå Summer Games är en av årets absoluta höjdpunkter i Norrbotten. I min bok är det årets trevligaste helg i länet. Tiotusentals människor träffas och har kul, men utan de beklämmande inslag av bråk och ungdomsfylla som ofta förekommer under festivalhelgerna.
Piteå Summer Games drog i gång i mindre skala 1990. Då deltog 158 lag. Till årets Piteå Summer Games kommer 801 lag från 16 olika nationer.
Kryddan i anrättningen är lagen från Kina, Spanien, Brasilien, Argentina och USA. Det bäddar för intressanta möten mellan lokala lag och internationellt motstånd.
Storfors AIK P16 möter amerikanska Lake Norman Force. Alviks IK:s F14 tar sig an spanska Pauldarrak. Ersmarks IK:s P11 spelar mot argentinska La Academia.
Sådana möten ger mervärden och minnen att bära med sig hela livet. Kanske medverkar det till att barn och ungdomar från olika delar av världen lär sig att de egentligen är ganska lika och kan dela samma fritidsintresse. Kanske hjälper fotbollens universella språk att överbrygga en del klyftor mellan världens folk.
För Piteå som stad går det i alla fall inte att underskatta arrangemangets betydelse. Piteå Summer Games är en jätteaffär. 801 lag, 16 000 spelare och 10 000 medföljande innebär jobb och pengar för Piteå. Det talas om att arrangemanget betyder ungefär 70 miljoner kronor för handel, hotell och restauranger.
Men det handlar inte bara om ekonomiska värden. Piteå Summer Games medverkar även till att skapa en lokal självkänsla som inte går att mäta i kronor och ören.
Kjell-Anders Johansson och övriga i PSG-organisationen arbetar hårt för att hela bygden ska känna sig delaktig i arrangemanget.
Piteå Summer Games ägs av Piteå IF och Öjeby IF. Men en rad andra lokala föreningar är också engagerade som entreprenörer.
Piteå Summer Games har blivit en del av det lokala framgångsreceptet. Arbetet med att utveckla Piteå som evenemangsstad, där PSG är ett viktigt inslag, har medverkat till att stärka kommunen. Faktum är att Piteå är en av de norrländska kommuner som har utvecklats allra mest positivt. Under flera decennier har kurvorna för invånarantal, sysselsättning och köpkraft pekat uppåt. Sedan 1974 har befolkningen i Piteå ökat med 19,3 procent. (Samma siffra för residensstaden Luleå, som prisades som Sveriges tillväxtkommun 2015, är 18,1 procent.)
Det är ett gott betyg åt S-kommunalråden i stadshuset och den lokala näringspolitiken. Den gamla bruksorten Piteå har hittat nya vägar framåt. Pappersindustrin och skogen spelar fortfarande stor roll. Men näringslivet och arbetsmarknaden har breddats, utvecklats och förfinats.
Framgångarna för Piteå Summer Games borde dessutom vara en lärdom för alla som talar om att utveckla upplevelsenäringen i Norrbotten. Ideella eldsjälar och kommersiella krafter förenas i arbetet för ett gemensamt mål. Kommunpolitiker krattar manegen och ger uppbackning. Goda krafter hjälps åt och drar åt samma håll.
Det handlar inte om några konstigheter. Men det handlar om att göra det.